Är "mindre dåligt” tillräckligt bra?(

Syftet med regenerativ design är att förnya vårt förhållande till den byggda miljön, naturen och samhället genom att inte bara mildra miljöskadorna utan också återställa och vitalisera ekosystemen. Men övergången till regenerativa metoder inom byggsektorn är långt ifrån okomplicerad – här utforskar vi de viktigaste möjliggörande faktorerna som kan bidra till att förverkliga omställningen.

I Fælledby i Köpenhamn förvandlar Henning Larsen ett före detta skrotupplag till en modell för hållbart boende. Trä används för 80 % av byggmaterialen och 40 % av marken bevaras obebyggd som livsmiljö för lokal flora och vild fauna.

facebook linkedin twitter

Ända sedan Kyotoprotokollet har det funnits ett ständigt ökande tryck på att mäta, kontrollera och i slutändan minska utsläppen av växthusgaser. Det har tagit årtionden för insatserna att omsättas i de bestämmelser vi i dag ser runt om i världen för energieffektivitet och i allt högre grad även för inbäddad koldioxid.

Men även med minskad energianvändning och material med lägre koldioxidutsläpp återstår viss påverkan. Det handlar om ”mindre dåligt".

Är "mindre dåligt” tillräckligt bra?

Regenerativ design kräver integrerade strategier som innefattar både koldioxidminskning och återställning av ekosystem. Dessutom behöver vi ta höjd för att de båda inte är ömsesidigt uteslutande utan snarare kompletterande aspekter av vår långsiktiga omställning till en hälsosammare planet.

Det är viktigt att inse att omställningen inte är ett val mellan bra och dåligt. Det handlar snarare om att navigera ett spektrum av möjligheter. Energieffektiva byggnader minskar koldioxidutsläppen, men de kanske inte bidrar till förnyelse av ekosystemen, eller så kanske de kräver mer koldioxidintensiva material.

Vi får inte låta strävan efter ett perfekt svar lamslå vår förmåga att göra framsteg. Vi måste inse att det inom ett givet projekt går att göra framsteg på vissa områden men inte alla. Det viktiga är vår långsiktiga omställning.

Paul Astle

Decarbonisation Lead, Ramboll

Nya policyer och kopplingar

En omställning till regenerativt tänkande kräver lämpliga policyer och regler, utöver de som finns idag.

Reglerna för energieffektivitet i nya byggnader är relativt mogna, och nästan alla nationella standarder kräver en minimiprestanda.

När det gäller inneboende koldioxid som är förknippat med utvinning, tillverkning, transport och installation av byggmaterial håller en reglering på att växa fram. Vissa länder har börjat kräva mätning av koldioxid från hela livscykeln. Det inkluderar både inneboende koldioxid och den operativa koldioxid som är förknippad med utnyttjad energi.

Koldioxidbedömning och mål för reglering i utvalda länder och städer

Även behovet att mäta en byggnads "cirkularitet" börjar tas med i regelverk som EU:s taxonomi, Kaliforniens CalGreen-bestämmelser och i många regler på stads- och kommunnivå, där Amsterdam är ett framstående exempel.

Dessutom börjar vi nu uppmärksamma de ekologiska effekterna av byggnader och byggande. Storbritanniens lagstiftning om nettovinst för biologisk mångfald – Biodiversity Net Gain – som trädde i kraft tidigare i år kräver att utvecklare tar hänsyn till hur den biologiska mångfalden påverkas på deras byggplatser. Även de ekologiska effekterna utanför en byggplats börjar tas med i beräkningen, och förra året publicerade Storbritanniens Green Building Council några inledande riktlinjer.

Det som återstår att ta itu med är kopplingen mellan de olika posterna och hur branschen kan fatta det "bästa" kollektiva beslutet.

Regenerativ design kräver beslutsverktyg som inkluderar flera kriterier

Regenerativt tänkande innefattar en mängd faktorer. Därför finns det risk att traditionella ramverk för beslut inte räcker för att fånga upp hela spektrumet av överväganden.

Dessutom kan de mätmetoder som används behöva anpassas till platsen och det kan behövas subjektiva och relativa metoder snarare än objektiva och absoluta. Det kan behövas svar på frågor som "Hur känns bra?" och "Hur ser bra ut?".

Beslutsverktyg som innefattar flera kriterier och kan ta höjd för en mängd olika faktorer kommer att vara viktiga för att genomföra regenerativ design. Med sådana verktyg kan beslutsfattare vikta olika kriterier baserat på deras relativa betydelse och därigenom underlätta en mer heltäckande utvärderingsprocess.

Koldioxidminskning som förutsättning för regenerativt tänkande

Vi står inför en omställning till regenerativt tänkande. Den kan bli rörig och kräva att vi navigerar ett komplext landskap av mätvärden, men vi får inte låta oss förledas att försöka lösa allt på en gång.

Koldioxidminskning kan fungera som en nyckel till regenerativt systemtänkande, och även om vi fortfarande bara klarar att vara "mindre dåliga" är hantering av koldioxid en förutsättning för en regenerativ framtid. På så sätt mildrar vi inte bara miljöskadorna utan börjar också en förnyelseresa, där byggnader blir katalysatorer för positiv förändring.

Vill du veta mer?

Paul Astle
Decarbonisation Lead
+44 7436 545367