Paul Astle
3 september 2023
Därför är det bra att återanvända betong
Mindre avfall och koldioxidutsläpp, lägre kostnader och bevarat värde. Cirkulär ekonomi erbjuder enorma möjligheter för den byggda miljön. Men det är viktigt att cirkeln inte blir en spiral. Det visar exemplet med koldioxidsnål betong.
Betong är bland det första man tänker på i samband med begreppet byggd miljö. Det är världens mest använda byggmaterial. Därför finns ett starkt fokus på koldioxidutsläppen från produktionen och hur det går att förändra och förnya användningen och återanvändningen av betong.
I en ny guide om cirkulär ekonomi från Institution of Structural Engineers, en global organisation inom byggteknik, belyser Ramboll återanvändning av betong. En av de viktigaste aspekterna vi tar upp i det här avsnittet är återanvändningshierarkin för betong. Den är en mer detaljerad version av den allmänna hierarkin för återanvändning som Ramboll också redogjorde för i en artikel nyligen. Material skiljer sig, och det gäller även deras återanvändning.
Det är vanligt att nedvinning – downcycling, det vill säga att kvaliteten på produkter och material försämras i samband med återanvändningen, används som exempel på cirkulär ekonomi. Den processen skulle kunna beskrivas som en nedåtgående spiral där värdet på material och komponenter minskar tills det har nått sin lägsta nivån, ofta som avfallsprodukt.
"Vi måste lägga större vikt på kvaliteten och värdet hos material som får ett nytt liv. Det är viktigt att avfall inte hamnar på deponier, men det måste ses som ett absolut minimikrav."
Principerna för cirkulär ekonomi är bland de viktigaste strategierna för att minska koldioxidutsläppen. Material och produkter står för en stor investering i form av kostnader, energi och koldioxid. Det betyder att återanvändning ger en omedelbar besparing jämfört med att framställa nya material. Men vi måste lägga större vikt på kvaliteten och värdet hos material som får ett nytt liv. Det är viktigt att avfall inte hamnar på deponier, men det måste ses som ett absolut minimikrav.
Standardscenariot för uttjänt betong på plats är att den krossas och återanvänds som aggregat. Det är avgjort bättre än att den skickas till deponi, men jämfört med nyttan med hel betong är betongaggregat ett mycket lågvärdigt material. Krossad betong har potential att användas som ”återvunnet” aggregat i betong, men en sådan användning kan faktiskt öka efterfrågan på cement och i slutänden även leda till att mer koldioxidintensiv ny betong framställs.
Flera företag tittar på hur krossade betongaggregat kan användas bättre, antingen genom en mer sofistikerad form av återvinning eller genom att betongens kvarvarande reaktivitet används för att binda koldioxid före återanvändningen, men det kommer att dröja många år innan de nuvarande möjligheterna till återvinning och återanvändning blir skalbara. Under tiden bör man se krossad betong för vad det verkligen är: den minst värdefulla formen, inte mer än ett steg över bortskaffande som avfall.
Betongens mest användbara egenskaper – robusthet, hållbarhet och massa – lämpar sig inte för enkla former av dekonstruktion. Men eftersom vi har blivit så skickliga på att bygga i betong kan vi säkert bli bättre på att dekonstruera den också. Det går att återanvända element även från monolitiska konstruktioner där betongen har gjutits på plats, men det innebär många utmaningar.
Eftersom nytillverkad betong är så koldioxidintensiv är det nästan alltid bättre att återanvända hel betong i stället för att krossa den – även i en mer lågkvalitativ användning. Det är alltid bättre att återanvända betong om den ersätter ny betong, eftersom det dessutom inte blir några koldioxidutsläpp.
Betong är ett otroligt användbart material i den byggda miljön, men vi vet att den har betydande miljöpåverkan, särskilt genom koldioxidutsläpp. Lyckligtvis står vi bokstavligen på en enorm och till stor del outnyttjad resurs i form av befintliga betongkonstruktioner, de flesta i gott skick. Vägledningen som publicerades nyligen är bara en aspekt av hur vi kan stödja branschen och våra kunder med att komma åt den resursen. Ramboll ser fram emot att använda vår expertis och uppfinningsrikedom för att hitta nya liv för våra befintliga byggnader och material, undvika nedvinningsspiraler och hålla ekonomin cirkulär.
Den nya vägledningen om cirkulär ekonomi och återanvändning publiceras av The Institution of Structural Engineers. Författare är Rambolls experter Brogan MacDonald, Paul Astle, James Morton, Kaspar Bajars och Scott Brookes. Ta kontakt med oss om du vill lära dig mer om att spara kostnader och koldioxid med cirkulära strategier, eller köp vägledningen här.
Vill du veta mer?
Paul Astle
Decarbonisation Lead
+44 7436 545367