Anna Pekala, Erik Nikolai Udbye and Eva Ravn Nielsen

4 januari 2024

Den gröna vätgasens hierarki

Grön vätgas ses ofta som en universallösning som kan minska koldioxidutsläppen från tillämpningar inom energi- och transportsektorerna. Men det är bra att veta exakt var och hur vätgastekniken ska utnyttjas, både för att faktiskt ge skalfördelar och ökad kostnadseffektivitet och för att visa på affärsnyttan med investeringar.

Container ship

I den här artikeln genomlyser vi de mest ändamålsenliga och genomförbara vätgastillämpningarna, med särskilt fokus på grön eller koldioxidsnål vätgas och användning av vätgasderivat, de så kallade e-bränslena. Vår rekommendation är att rikta in sig på befintlig efterfrågan och på tillämpningar som tunga transporter och produktion av handelsgödsel, liksom på svårelektrifierade industrisektorer med etablerad efterfrågan, där det är ont om eller dålig tillgång på alternativ till väte och vätebaserade e-bränslen.

En bred användning av grön vätgas kräver en utbyggnad av förnybar energi, så att det finns grön energi till rimligt pris för produktion av vätgas och e-bränslen utan att elektrifieringen hindras. Landskapet kan visserligen förändras med bred tillgång till grön el eller begränsningsbehov, men idag bör fokus ligga på att välja vätgastillämpningar utifrån genomförbarhet och strategisk betydelse för utfasningen av fossila bränslen. Det handlar om att välja rätt lösning för specifika tillämpningar, oavsett om det innebär att effektivisera energianvändningen eller att använda el direkt, biobränslen eller grön vätgas och e-bränslen.

Var passar vätgas in i koldioxidminskningshierarkin?

Vätgas har kommit att ses som en avgörande pusselbit för att förverkliga en framtid med låga koldioxidutsläpp. Den tjänar olika syften, från energilagring till bränsle, och dess potential är allmänt erkänd. Men alla tillämpningar är inte likvärdiga. Vissa har större potential att få bred spridning.

Bland industriexperterna pågår en debatt om i vilken utsträckning vätgas kommer att spela en roll i våra energisystem och vilka tillämpningar som är tekniskt genomförbara och ekonomiskt sunda. Vätgasens framtid verkar ljus men inte odelat positiv. En helhetsanalys verkar inte ge stöd för en bred användning för vissa tillämpningar. Begränsade resurser (bland annat förnybar energi och biogen CO2) och behovet av infrastruktur, distribution och lagring gör det oerhört viktigt att vara realistisk när man avgör vilka vätgastillämpningar som verkligen kan bidra till att klara koldioxidminskningsmålen och samtidigt erbjuda affärsnytta.

När det gäller att utvärdera ett energisystem i förhållande till utfasningen av fossila bränslen använder Ramboll ett hierarkiskt tillvägagångssätt med en metodisk rangordning av de mest effektiva och genomförbara lösningarna för en framgångsrik utfasning. Prioriteringssekvensen ser ut så här:

  1. Minskning av det totala energibehovet genom ökad satsning på att eliminera energiintensiva aktiviteter som går att undvika eller begränsa
  2. Optimering (öka energieffektiviteten och förfina befintliga system)
  3. Elektrifiering
  4. Gröna bränslen (bland annat vätgas, e-bränslen och biobränslen)
  5. Ytterligare åtgärder, t.ex. avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) eller annan teknik för avlägsnande.

Optimering och elektrifiering är etablerade som hållbara strategier för många olika sektorer och industrier, till exempel uppvärmning av bostäder, urban mobilitet och balansering av elkraftsystem. Däremot är det inte lika självklart var elektrifiering bör och kan användas och var i stället gröna bränslen är ett bättre val. Dessutom väcker det frågor om vilka typer av gröna bränslen — både biobränslen och e-bränslen — som bör övervägas. I det sammanhanget behöver vi fastställa de optimala användningsfallen för vätgas.

Optimala användningsfall

Ramboll betonar att dagens P2X-initiativ bör inriktas på sektorer där det redan finns efterfrågan på vätgas, i första hand där det är svårt eller till och med omöjligt att helt minska koldioxidutsläppen med enbart elektrifiering. Det är bästa sättet att utnyttja tillgängliga resurser och tekniska framsteg. Några exempel:

  1. Där vätgas används direkt för sina kemiska egenskaper (t.ex. som reduktionsmedel och som råvara vid tillverkning av stål, handelsgödsel och kemikalier, liksom vid raffinering)
  2. Där vätgas eller dess derivat används för sin energitäthet eller mobilitet för transporter och energilagring

Utifrån det kan sektorerna och användningsfallen nedan förväntas få fart på användningen av vätgas:

The Green Hydrogen Hierarchy
Figure 1: Relativ attraktionskraft hos nya exempel på vätgasanvändning

Som visas ovan ligger producenter av handelsgödsel och kemikalier, sjötransportföretag och stålindustrin i framkant med att använda vätgas och e-bränslen för att minska koldioxidutsläppen. Det handlar om sektorer som idag antingen behöver använda vätgas eller en energität, flytande energibärare som metanol, ammoniak eller fotogen, som sjöfarten och luftfarten. Om man tittar på efterfrågan stod raffinaderi- och industrisektorerna för 99 procent av den globala efterfrågan på vätgas på 95 miljoner ton 2022.1 Tyvärr bidrog vätgasen som användes även till betydande utsläpp av växthusgaser (cirka 2,5 procent av de globala utsläppen) eftersom den till stor del framställdes med miljöförorenande produktionsmetoder.

Alternativen till grön vätgas och e-bränslen för de här användningsfallen kan vara biobränslen – även i form av metanol och fotogen – som tillverkas av biomassa och avfall och framställs med andra råvaruprocesser och kemiska processer än e-bränslen, som produceras genom elektrolys av vatten.

Mindre gynnsamma fall

Mindre gynnsamma användningsfall är bland annat rumsuppvärmning av bostadsfastigheter och urban mobilitet. För de ändamålen är direkt elektrifiering mycket bättre. För uppvärmning av byggnader skulle värmepumpar behöva ungefär fem till sex gånger mindre förnybar el jämfört med en vätgaseldad panna.2 Elektrifiering kan bli det mest utbredda men inte det enda alternativet för rumsuppvärmning. Lågtempererad spillvärme från industriprocesser eller datacenter kan användas i fjärrvärmesystem.

När det gäller fordon dominerar redan elfordon genom att de är en både billigare och mindre komplex lösning jämfört med att använda vätgas eller bränsleceller. Elfordon är i allmänhet billigare att tillverka och använda, genom att batterier blir allt billigare och mer tillgängliga. Elfordonen är även tekniskt mindre komplicerade och kräver färre specialiserade komponenter än bränslecellsdrivna fordon. Dessutom blir laddinfrastrukturen allt mer utbyggd och lättillgänglig, vilket ytterligare tippar vågskålen till fördel för elektrifiering. Processen att omvandla elektrisk energi till rörelseenergi är också effektivare i elfordon jämfört med flerstegsprocessen för att omvandla vätgas till el i bränslecellsdrivna fordon. Alla dessa faktorer har i praktiken gjort elfordon till den bästa lösningen för passagerarmobilitet. Det betyder att vätgasen blir ett allt sämre alternativ. En liknande strategi kan användas för att utvärdera annan teknik som kan anpassas till både vätgasanvändning och elektrifiering. Exempel på viktiga faktorer att överväga är effektivitet, komplexitet och befintlig infrastruktur.

Mellanfallen

Användningsfallen däremellan hamnar i en gråzon. Det gäller tillämpningar inom högtemperaturvärme för industriprocesser, långdistanstransporter med lastbil och energilagring. Där är det viktigt att tänka på produktionskostnader, geografiska överväganden, energitäthet och infrastruktur.

I en färsk studie gjord av Energy Transitions Commission, med deltagare från företag och finansinstitut, betonas behovet av en årlig investering på 1,1 biljoner dollar i nätinfrastruktur fram till 2050 för att uppnå det globala netto-nollutsläppsmålet.3

Det är ett betydande ekonomiskt åtagande som sannolikt skulle bli ännu mycket större med fullständig elektrifiering överallt där det är tekniskt möjligt. Det skulle vara teoretiskt möjligt men är kanske inte alltid det optimala valet för varje tillämpning. Därför bör en strategisk bedömning av tillämpningar göras för att avgöra om vätgas är den bästa tillgängliga lösningen jämfört med utvecklingsprognoserna för annan teknik. Sannolikt kommer dessa osäkra tillämpningar dessutom att dra nytta av inlärningshastigheterna och produktionsökningarna som kan förväntas inom produktionen av vätgas och elektrolysörer parallellt med nuvarande utrullning.4 De kanske inte är lönsamma idag, men de kan vara det 2030 eller 2035, beroende på vätgasindustrins momentum.

Industriperspektiv

Idag pågår debatt inom industrisektorn om praktiska tillämpningar av vätgas och e-bränslen. Det görs också breda uppskattningar av den framtida vätgasmarknadens förväntade storlek. Vätgas har etablerats som ett mångsidigt verktyg för att minska koldioxidutsläppen, men det är fortfarande en tvistefråga bland industrins experter hur praktiskt användbar vätgasen är.

Michael Liebreich är känd för att ha populariserat begreppet "den rena vätgasstegen” och brukar likna vätgasen vid en mångsidig schweizisk fickkniv för energilösningar. Hans syn är att elektrifiering är att föredra där det är möjligt, och han ifrågasätter starkt en del mer spekulativa vätgastillämpningar. Han betonar att mångsidighet inte alltid är liktydigt med effektivitet eller kostnadseffektivitet och påminner om att det för många uppgifter är betydligt mer praktiskt, säkrare och billigare med mer specialiserade verktyg än en schweizisk fickkniv. Liebreichs diagram med vätgasstegen ger en bild av vätgasens lönsamhet för föreslagna tillämpningar och belyser konkurrensen inte bara från elektrifiering utan även från biobränslen.

Företag som investerar stort i vätgasteknik kan i stället ha en tendens att överbetona de potentiella tillämpningarna och fördelarna för att påskynda marknadsacceptansen. De olika perspektiven leder till en mängd olika åsikter, och det kan bli svårt att göra en neutral, evidensbaserad bedömning av vätgasens roll. Det finns också risk för att utvärderingsprocessen blir mer komplicerad genom att etablerade energiaktörer försöker ta kontroll över diskursen och anpassa den till sina egna särintressen. Det kan till exempel gälla infrastrukturtillgångar eller affärsmodeller och även handla om att prioritera sin egen agenda framför bredare samhälls- och klimatmål.

Det måste inte vara en tävling

Med hänsyn till både för- och nackdelar betonar Ramboll att vätgasens roll inom koldioxidsnål energi behöver utvärderas i ett bredare sammanhang och inte begränsas till att se vätgas och elektrifiering som konkurrerande lösningar. Vi ser i stället vätgas- och P2X-tekniker som ett komplement till elektrifieringsinsatserna och som nästa logiska steg i hierarkin. Både vätgas och elektrifiering är avgörande för att vi ska uppnå koldioxidminskningsgsmålen. Båda har funktioner att fylla, både för dagens och morgondagens förväntade efterfrågan på energi, och en försiktigt optimistisk strategi är ett bra sätt att gå vidare.

”Vätgas är ingen universallösning för alla framtida utmaningar som den globala uppvärmningen och en tillräcklig minskning av koldioxidutsläppen innebär. Direkt elektrifiering kommer att vara den främsta lösningen för koldioxidminskningen, men grön vätgas och e-bränslen kommer att vara förstahandslösningen för sektorer som är svåra att elektrifiera från 2030 och framåt"

Eva Ravn Nielsen
Global Advisor, Hydrogen & Power-to-X

"Vår ambition är att hjälpa kunderna göra P2X till en hållbar lösning – inte bara miljömässigt utan även ekonomiskt och socialt."

Anders Nimgaard Schultz
Director, Power-to-X

Vill du veta mer?

  • Anna Pekala

    Market Director

    +45 51 61 26 75

    Anna Pekala
  • Erik Nikolai Udbye

    Consultant - SSC

    +45 60 36 12 27

    Erik Nikolai Udbye
  • Eva Ravn Nielsen

    Global Advisor

    +45 51 61 04 83

    Eva Ravn Nielsen