Det går att öka världens produktion av grön vätgas till 100 miljoner ton

100 miljoner ton grönt väte. 1 000 gigawatts elektrolyskapacitet. Och minst 1 000 fabriker som pumpar ut elektrolysörer. Det sammanfattar Carlos Bernuy-Lopez dröm. Han är ingenjör till yrket och har studerat elektrolysörer sedan 2005. Han förespråkar en ökning i produktionen av grön vätgas. Från dagens cirka 0,3 miljoner ton till 100 miljoner ton "så snabbt som möjligt".

facebook linkedin twitter

Idag används cirka 90 miljoner ton fossil vätgas per år, och vissa uppskattar att mängden kommer att öka upp till 500 miljoner ton år 2050. Det leder till årliga CO2e-utsläpp i nivå med hela Japans utsläpp. Det går att förändra – med grön vätgas.

– Vi pratar mycket om vem som kommer att använda vätgas i framtiden, men på kort sikt är det förmodligen de som redan idag gör det. Så jag fokuserar på den nuvarande efterfrågan och ställer frågan: Vilken förändring behövs för att producera tillräckligt med grön vätgas för att ersätta den som för närvarande produceras av fossila bränslen, säger Carlos Bernuy-Lopez som arbetar med Power-to-X- frågor på Ramboll i Gävle.

Han listar tre kritiska anpassningar: En massiv utökning av fabrikskapacitet, stora mängder billig förnybar el och investeringsvilja.

Utan elektrolysörer – ingen grön vätgas

Elektrolysörer omvandlar vatten till väte och syre genom elektrolys, en process där elektrisk energi används för att bryta ner vattenmolekyler till dess beståndsdelar, väte och syre. Vätet och syret samlas sedan upp och vätgasen kan användas för att lagra energi, driva bränslecellsfordon och som råvara inom kemisk industri. Syret som kan användas inom exempelvis medicinsk industri.

Enligt Carlos behövs ungefär 1 000 fabriker som tillverkar elektrolysörer, med en kapacitet på 1 GW vardera. Just nu ligger den globala årliga tillverkningskapaciteten runt 2-5 GW.

– Samma brist på kapacitet fanns tidigare bland batterifabriker. För 10 år sedan fanns ingen stor batterifabrik i Europa och om 10 år finns här med största sannolikhet 10 eller till och med 15 stycken. Så om vätgas ligger ungefär 10 år efter batterier i utveckling så är det kanske inte så illa.

– Om man antar en genomsnittlig investering för att bygga en fabrik på 1 GW på ungefär 2,8 miljarder euro skulle kostnaden för att skala upp produktionen av elektrolysörer uppgå till 2 800 miljarder euro, tillägger Carlos.

miljoner ton grön vätgas - en enorm siffra med tanke på att kapaciteten globalt i nuläget ligger på 3 372 GW (källa: IRENA).

Billig förnybar el är den viktigaste pusselbiten, och står för 70-80% av kostnaden för att producera vätgas. De företag som använder fossil vätgas idag kommer sannolikt bara gå över till grön vätgas om priset är konkurrenskraftigt. Men kan man komma ner i kostnad har de ingen anledning att inte byta.

Carlos Bernuy-Lopez

Senior Power-to-X Konsult

Men det betyder inte att företag som tillverkar vätgas saknar makt över utvecklingen. Enligt Carlos finns ingen anledning till att vätgasutvecklare inte samtidigt kan investera i den förnybara energi som behövs för att driva deras anläggningar, exempelvis genom att utveckla sol eller vind. Att etablera grön vätgasproduktion nära befintliga konsumenter av fossil vätgas kan också vara ett alternativ för att bli priskonkurrenskraftig snabbare.

Enligt IEA låg den utjämnade kostnaden för grön vätgas på mellan 4-9 USD per kilo under 2021, vilket är dubbelt så mycket som för vätgas från fossila källor. Men IEA uppskattar också att vätgaskostnaderna kan sjunka till så lite som 1,5 USD per kilo till 2030 i regioner med bra sol- och vindförhållanden.

Enorma investeringar – och möjligheter

Den sista pusselbiten kan vara den svåraste: viljan att investera de summor som krävs för att skala upp produktionen av grön vätgas.

– Förutom att införa rätt reglering och policyer måste vi övertyga investerarna om att det finns enorma möjligheter inom det här området. Ett argument jag ibland hör är att investeringsviljan är låg på grund av riskerna. Men då undrar jag, betyder det att du aldrig har investerat i riskfyllda tillgångar?

Carlos säger att vi måste bli bättre på att lära av investerare som framgångsrikt har investerat i ny teknik. Och att vi kanske behöver utveckla modeller där riskerna är jämnare fördelade på marknadens aktörer. Det är därför det är viktigt att leta efter de vätgasprojekt som har högst avkastning på investeringen. Antingen för att de finns nära en köpare med hög efterfrågan, eller där priset på naturgas är högre, vilket minskar skillnaden i kostnader.

– Inledningsvis kan det bli svårt att konkurrera prismässigt med naturgas, men man kan istället erbjuda försörjningstrygghet och prisstabilitet. Ett fast pris över en 20-årshorisont kommer att vara attraktivt för en del aktörer, som då slipper ta en risk med varierande priser på naturgas, säger Carlos

Vad är en elektrolysör?`

I en elektrolysör spjälkas vatten till vätgas och syre med hjälp av el. Används el från förnybara källor som sol eller vind produceras ”grön vätgas”, det vill säga fossilfri.

Glaset är halvfullt

Som med all annan teknik finns det utmaningar att övervinna. Samtidig sker löpande förbättringar och i takt med utvecklingen sänks kostnaderna. Ett par projekt att hålla ögonen på under 2025-26 är Neom i Saudiarabien och H2 Green Steel i Sverige. Om de lyckas producera vätgas i stora mängder kan det ge incitament för andra projekt att fatta det slutliga investeringsbeslutet.

– Jag är optimistisk eftersom vi inte behöver några stora tekniska genombrott. I slutändan tror jag att det är viktigt att sätta mål som är ambitiösa men ändå så realistiska att vi kan se det hända. Och att nå 100 miljoner ton grön vätgas är definitivt genomförbart, avslutar Carlos.

Vill du veta mer?

Carlos Bernuy-Lopez
Senior Consultant
+46 73 851 06 83