Anders Brønd Christensen
24 september 2023
Energikrisen 2022 ledde till totalt 336 miljarder euro mer i elräkningar i EU
Ny forskning från Ramboll visar att priserna på naturgas och koldioxid var de två största posterna i de rekordhöga elpriserna 2022. Men det är inte hela sanningen.
Under 2022 drabbades Europa av en energikris med extremt höga elpriser.
Medierna hade god täckning av de höga priserna, men krisen visade också på mer grundläggande brister i själva upplägget av den europeiska elmarknaden.
Det är den kärva slutsatsen i en ny vitbok från Rambolls energimodelleringsexperter Søren Møller Thomsen och Victor Juarez och chefen för gasinfrastruktur Per Jørgensen.
Enligt vitboken var den främsta bidragande faktorn till energikrisen det skyhöga priset på naturgas. Men ett högre kvotpris på CO2 som en följd av växlingen från naturgas till kol, rekordlåg utgående effekt från de franska kärnkraftverken och torka i Europa som kraftigt begränsade vattenkraften bidrog alla till en perfekt storm. Följden blev att de europeiska elpriserna sommaren 2022 nådde en aldrig tidigare skådad topp på 600 euro/MWh.
De europeiska konsumenterna betalade sammanlagt 336 miljarder euro mer för el 2022 än de skulle ha gjort om de prisdrivande faktorerna hade legat på 2019 års nivå.
Vi pratade med Søren Thomsen och Victor Juarez för att höra vad deras forskning kan berätta om varför elpriserna plötsligt steg och vad konsumenterna kan göra för att skydda sig mot extrema priser i framtiden.
Ett kostsamt år
Vad kan er modell berätta?
Søren Thomsen: "Vi var verkligen intresserade av att förstå de grundläggande orsakerna till energikrisen. Därför utvecklade vi vår elmarknadsmodell som gör att vi kan simulera elpriset under olika förhållanden. Vi använder 2019 som referensår, eftersom det var det sista "normala" året före covid. Genom att ändra olika parametrar – till exempel använda gaspriset från 2019 men lämna allt annat lika – kan vi isolera varje kostnadsdrivande faktor. På så sätt kan vi kan se inverkan av varje faktor och hur den påverkade elpriset."
Varför är elpriset så känsligt för höga priser på naturgas?
”Europas elmarknad använder marginalprissättningsprincipen. Det betyder att den sista anläggningen som producerar el sätter priset. Gasanläggningar producerar inte så mycket energi, men de sätter priset för många timmar eftersom de är dyrast."
"Det betyder också att det fanns andra elkällor, som kärnkraft och vindkraft, vars driftskostnader inte steg men som fick mycket större intäkter eftersom priset sattes baserat på anläggningar som var väldigt dyra att driva."
Europas energiberg-och dalbana
Victor Juarez: ”Den största fördelen med marginalprissättning är att den gör det lättare att fördela resurser effektivt genom att matcha utbud och efterfrågan. Men som vi visar finns det också en inbyggd sårbarhet i systemet.”
"För oss som konsumenter gör prisfluktuationerna per timme att vi kan anpassa vår elförbrukning till lågpristimmar när det är möjligt. Det gynnar systemet som helhet och främjar hållbarhet, eftersom billigare timmar ofta sammanfaller med högre förnybar energiproduktion."
Marknaden kan helt enkelt inte reagera tillräckligt snabbt på höga kvotpriser för koldioxid – de kan bara driva på inflationen.
"Dagen före-marknaden är bara en av flera elmarknader. Det finns också långsiktiga marknader. Där ingår bland annat organiserade terminsmarknader och bilaterala kontrakt som gör det möjligt för marknadsaktörer att fastställa priser för köp eller försäljning av el i framtiden. Många företag använder de marknaderna för att prissäkra sin produktion eller förbrukning. På så sätt minskar de exponeringen för den kortsiktiga prisvolatiliteten på dagen före-marknaden. Tyvärr har det varit svårt för många slutkonsumenter att få tillgång till sådana möjligheter till prissäkring via återförsäljare. Fastprisavtal på slutkundsmarknaden har annullerats eller förnyats med prishöjningar, något som begränsar slutkundernas möjlighet att utnyttja sådana alternativ."
Kostnaden för kvoter
Ni kom också fram till att kvotpriset på koldioxid var den näst största bidragande faktorn till de höga elpriserna. Hur kan det komma sig?
Victor Juarez: ”EU ETS är ett system med utsläppstak och handel med utsläppsrätter. I takt med att antalet tillgängliga kvoter minskar över tid ökar priset. Men på grund av det höga priset på naturgas har vi också sett en övergång från naturgas till kol, som är mer förorenande. En mer förorenande kraftsektor utnyttjar fler kvoter, efterfrågan ökar och därmed stiger priset på varje kvot."
”Kvotpriset för koldioxid var ungefär 70 procent högre 2022 än 2019. Enligt våra modelleringsresultat skulle elpriserna i Europa ha varit i genomsnitt 14 procent lägre om kvotpriset för koldioxid hade legat på 2019 års nivå."
Søren Thomsen: ”Det här är förstås också lite känsligt eftersom det sätter fokus på kvotsystemets politiska karaktär och utformning. När kvotpriserna når en topp på till exempel 100 euro per ton på kort sikt kan vi säga ’det här är bra eftersom det bidrar till att minska koldioxidutsläppen’, men vi kan inte på mycket kort sikt bygga nya kraftverk eller havsbaserad vindkraft för att sänka priset."
"Byggen tar lång tid inom energisektorn, så här kan man hävda att marknaden helt enkelt inte kan reagera tillräckligt snabbt på höga kvotpriser för koldioxid – de kan bara driva på inflationen.
Det behövs en diskussion om rätt prisnivå och marknadsstruktur för koldioxidkvoter i Europa, liksom klarhet om framtida priser för kvoterna. Vi behöver diskutera bästa vägen framåt för att minska utsläppen och samtidigt hålla nere elpriserna.”
Förberedd för nästa topp
Finns det något konsumenterna kan göra för att skydda sig mot framtida pristoppar?
Victor Juarez: ”Ett alternativ är att teckna fastprisavtal i stället för rörliga avtal. Det begränsar exponeringen för plötsliga förändringar av elpriserna, och det är en del av reformpaketet för elmarknaden som Europeiska kommissionen har föreslagit [i mars 2023, red], som ger återförsäljare rätt att erbjuda optioner för fastprisavtal."
"Ett annat sätt för konsumenterna att skydda sig mot höga elpriser är att investera i bakom mätaren-lösningar och generera ström själva, med eller utan energilagringsenheter. För vanliga konsumenter kan det handla om att installera solpaneler på taket där bestämmelserna tillåter. Storförbrukare inom industrin kan investera i solceller eller vindturbiner på sina anläggningar. Det kan göra konsumenterna mindre sårbara eftersom de förbrukar mindre el från marknaden."
Nu finns den nya vitboken "Vad orsakade de höga elpriserna i Europa?" ute. Ladda ner vitboken och läs mer om de underliggande orsakerna till energikrisen och de höga elpriserna. Ladda ner vitboken
Elmarknadsmodellen är utformad som den europeiska dagen före-marknaden. Utbudet av el matchas mot efterfrågan, och elpriset sätts på nivån för den sista, och därmed dyraste, elkällan.
Modellen gör det möjligt för Ramboll att ändra de variabler som påverkar elmarknaden – priset på kol, naturgas och koldioxidkvoter och produktionen från förnybara energikällor, vattenkraft och kärnkraft – för att kunna svara på frågor som: vad skulle elpriset ha varit om priset på naturgas hade varit detsamma som 2019?
Om du vill fördjupa dig i modellen, ladda ner vitboken Vad orsakade de höga elpriserna i Europa?
Want to know more?
Per Jørgensen
Head of Gas Infrastructure
+45 51 61 87 76
Søren Møller Thomsen
Senior consultant
+45 51 61 24 21