Er fyra stegs guide för att skapa en klimatfärdplan

För att mildra klimatförändringarna behöver företag börja sitt arbete med en klimatomställningsplan, vilket också är ett krav enligt CSRD regleringen. För att lyckas med detta rekommenderar Ramboll att börja arbetet med att etablera en baslinje för att sätta realistiska mål följt av att utveckla en klimatfärdplan (CTP) i linje med CSRD-direktivet, som även tar hänsyn till olika scenarier. Därefter bör klimatfärdplanen integreras i företagets strategi och finansiella planering för att säkerställa att omställningen kan genomföras effektivt samt ligga till grund för att identifiera och tillgodose interna krav på kompetens och förmåga att uppfylla målsättningen.

Att skapa en hållbar klimatfärdplan kommer omfatta flera områden av er verksamhet och inkludera i stort sett alla funktioner ert företag. Därav vikten av att skapa rätt förutsättningar från början i planering och mobilisering för att ta hänsyn till arbetets komplexitet.

Eftersom klimatförändringar är ett stort och påtagligt hot mot människor och natur är det ingen överraskning att klimatförändringar är den första av de europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarderna (ESRS) under Corporate Sustainability Reporting-direktivet. I detta är Climate Transition Plan (CTP) nyckeln.

Att förstå vad planen innebär utgör starten för allt arbete med att utforma den faktiska övergångsplanen. Om du inte redan har gjort det, börja din djupdykning i ESRS E1 här: Vad är en klimatomställningsplan?

Med klimatförändringar som en av vår tids största utmaningar kräver Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) att företag skapar klimatövergångsplaner (Climate Transition Plan eller CTP) enligt ESRS.  

För att uppfylla upplysningskraven i ESRS E1 – Climate Change, hjälper vår fyrastegsmetod företag att strukturera sin CTP på ett sätt som är genomförbart, heltäckande och integrerat med deras övergripande affärsstrategi.

1. Etablera en baslinje och målsättning

Börja med att fastställa en koldioxidbaslinje som kartlägger nuvarande utsläpp av växthusgaser (GHG). Mät utsläpp i tre omfattningar:

Scope 1: Direkta utsläpp från företagets egna källor.

Scope 2: Indirekta utsläpp från inköpt energi.

Scope 3: Alla andra indirekta utsläpp längs värdekedjan, exempelvis från leverantörer och produktanvändning.

Scope 3 är ofta den största källan till utsläpp för många företag, men den är också svårast att kvantifiera på grund av behovet av samarbete med leverantörer och kunder. Börja med att fokusera på Scope 1 och Scope 2, som är mer direkt kontrollerade, samtidigt som du gradvis förbättrar Scope 3-data över tiden.

Sätt klimatmål eller Science Based Targets (SBTi).

När baslinjen väl är fastställd bör företagen ta fram mål i linje med Parisavtalet för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Att sätta upp mål som godkänts av initiativet Science-Based Targets (SBTi) är ett sätt att säkerställa robusta mål som också uppfyller marknadens krav. Målen måste åtminstone innehålla ett kortsiktigt mål men kan även omfatta medellång och lång sikt, beroende på ramverket och metodiken som används.

• Kortsiktiga mål (1-5 år): Omedelbara åtgärder, såsom energieffektiviseringar eller snabba vinster som övergång till förnybar energi
• Mål på medellång sikt (5-15 år): Att minska koldioxidutsläppen av kritisk verksamhet eller engagera leverantörer för att minska sina utsläpp
• Långsiktiga mål (fram till 2050): Att uppnå nettonollutsläpp över hela företagets värdekedja.

Varje mål bör delas upp i mätbara milstolpar för att möjliggöra regelbunden uppföljning och rapportering om framdrift i arbetet. Företag bör bedöma inte bara utsläppsminskningarna inom sin verksamhet utan också över hela sin försörjningskedja och produktlivscykel, och ta itu med effekterna uppströms och nedströms. 2.Utveckla en klimatfärdplan

2. Utveckla en klimatfärdplan

En klimatfärdplan är en steg-för-steg-plan för att nå utsläppsmålen, prioriterad efter genomförbarhet, kostnad och påverkan:

Skapa en tydlig och dynamisk klimatfärdplan. Färdplanen för klimatomställning beskriver de specifika åtgärder som krävs för att uppnå målen för utsläppsminskningar. Det fungerar som en steg-för-steg-guide för företag att övergå från nuvarande verksamhet till en framtid med låga koldioxidutsläpp. Färdkartan bör prioritera åtgärder baserat på deras genomförbarhet, kostnad och effekt, inklusive:

• Omedelbara åtgärder: Snabba, kostnadseffektiva initiativ som energieffektivisering och övergång till förnybar energi. Ett företag kan till exempel bygga om befintliga anläggningar för att minska energiförbrukningen eller installera förnybara energisystem på plats
• Medellånga åtgärder: Större förändringar, som att implementera hållbara leverantörskedjor och utveckla lågutsläppsprodukter. Det kan handla om att byta till leverantörer som använder material med låga koldioxidutsläpp eller designa produkter för återbruk eller och återvinning.
• Långsiktiga åtgärder: Transformativa insatser som elektrifiering av fordonsflottor och avveckling av fossila bränslen. Långsiktig planering bör också innefatta att bygga in klimattålighet i affärsmodellen för att förutse framtida klimatrisker.

Finansiell analys bör ingå för att prioritera åtgärder eftersom den hjälper till att identifiera och beräkna olika typer av besparingar och tillväxtmöjligheter över tid.

Flexibilitet och scenarioplanering. Färdplanen för klimatomställning bör vara dynamisk och möjliggöra flexibilitet när ny teknik dyker upp och regulatoriska krav förändras. Företag bör genomföra scenarioanalyser för att bedöma olika vägar och deras inverkan på verksamheten. Till exempel, vad händer om koldioxidpriserna stiger kraftigt? Vad händer om ny teknik med låga koldioxidutsläpp blir tillgänglig? Scenarioplanering hjälper företag att identifiera och förbereda sig för potentiella störningar samtidigt som de är på rätt spår för att uppnå långsiktiga mål. Scenarioplanering är en välbekant övning för alla företag som har bedömt sina fysiska risker och övergångsrisker (det är även en del av rapporteringskravet för ESRS E1).

3. Strategi och finansiell planering - Anpassning av CTP till affärsstrategin

För att Klimatomställningsplanen (CTP) ska lyckas måste den integreras i företagets affärsstrategi. Hållbarhet bör inte ses som ett tillägg eller ett efterlevnadskrav, utan snarare som en väsentlig del av affärsverksamheten. Företag måste säkerställa att klimatrelaterade risker och möjligheter beaktas i alla större affärsbeslut, inklusive företagsförvärv, investeringar, produktutveckling och marknadsexpansion.

Detta kräver tvärfunktionellt samarbete mellan olika avdelningar – ekonomi, drift, inköp, forskning och utveckling (FoU) samt marknadsföring – för att anpassa hela verksamheten till klimatomställningsmålen. Till exempel kommer inköpsteamet att spela en nyckelroll i att minska scope 3-utsläpp, medan FoU-teamet fokuserar på att utveckla och designa produkter med lägre koldioxidutsläpp nedströms i värdekedjan.

Koppla Klimatomställningsplanen till den finansiella planeringen. Övergången till en ekonomi med minimerad klimatpåverkan kräver ofta betydande initiala investeringar i ny teknik, infrastruktur och processer. Företag bör säkerställa att den finansiella planeringsprocessen stöder denna övergång genom att tilldela tillräckliga resurser för att finansiera åtgärder för minskade koldioxidutsläpp. Detta inkluderar:

• Kapitalinvesteringar (CapEx): Styra kapitalinvesteringar mot hållbara projekt, som att installera förnybara energisystem eller uppgradera maskiner för att bli mer energieffektiva
• Driftskostnader (OpEx): Säkerställa att löpande driftskostnader stödjer alternativ med låga koldioxidutsläpp, som att köpa certifikat för förnybar energi eller införa cirkulära ekonomi principer

Företag kan behöva omvärdera interna kriterier för avkastning på investeringar (RoI) för att möjliggöra den långsiktiga planering som krävs för investeringar i låga koldioxidutsläpp, som förnybar energi. Dessutom bör företag undersöka hållbara finansieringsalternativ, såsom gröna obligationer eller hållbarhetslänkade lån, som erbjuder fördelaktiga villkor för projekt som överensstämmer med företagets klimatmål. Intern prissättning av koldioxid kan också användas för att inkludera kostnaden för koldioxidutsläpp i affärsbeslut, vilket stimulerar val med låga koldioxidutsläpp i hela organisationen.

4. Implementering

Att omsätta strategi och plan till handling. Detta sista steg fokuserar på att genomföra Klimatomställningsplanen (CTP). För att implementera planen krävs att befintliga affärsprocesser, strukturer och styrningsramverk anpassas för att säkerställa att klimatmålen uppnås. För att framgångsrikt implementera en CTP behöver företag:

• Stöd från ledningen: CTP måste ha stöd från högsta ledningen och integreras i organisationens övergripande styrning. Klimatmål bör inkluderas i ledande befattningars nyckeltal (KPI:er) och incitamentsprogram för att säkerställa ansvarstagande.
• Arbeta i tvärfunktionella team: Klimatåtgärder kan inte isoleras till hållbarhetsavdelningen. Alla delar av verksamheten, från inköp och logistik till HR och marknadsföring, måste bidra till att uppnå klimatmålen.
• Mobilisera rätt kompetens: Det är människorna i organisationen som ska genomföra omställningen och för att kunna bedriva verksamheten enligt en ny (klimatsmart) logik. Därmed kommer det behövas tillföras ny kompetens inom bolaget över tid. Detta tar tid vilket därmed ställer krav på att bolag i tidigt skede kartlägger vilken kompetens oms erfordras och var i organisationen för att möjliggöra omställnigne.

Engagemang i värdekedjan: De flesta utsläpp ligger inom företagets värdekedja, särskilt i Scope 3-utsläpp från leverantörer (uppströms) och produktanvändning (nedströms). För att effektivt minska utsläppen i hela värdekedjan behöver företag:

• Samarbeta med leverantörer: Arbeta nära nyckelleverantörer för att sätta gemensamma mål för utsläppsminskningar och uppmuntra dem att anta hållbara metoder. Detta kan innebära att införa leverantörsprogram eller inkludera hållbarhetsklausuler i kontrakt.
• Utbilda och engagera kunder: För nedströmsutsläpp kan företag behöva omforma produkter för att göra dem mer energieffektiva eller återvinningsbara samt utbilda kunder om hållbar produktanvändning eller avfallshantering.

Följ upp genomförande och anpassa planen: Precis som de flesta planer behöver arbetet kontinuerlig följas upp för att säkerställa att målen uppnås. Företag bör etablera nyckeltal (KPI:er) kopplade till klimatmålen och regelbundet följa upp framdrift och resultat. Detta möjliggör tidig identifiering av risker och hinder som bidrar till att företaget ligger efter tidplanen och därmed möjlighet till korrigerande åtgärder.

Regelbunden intern och extern rapportering är avgörande för att bibehålla transparens gentemot intressenter, inklusive investerare, tillsynsmyndigheter och kunder. Som en del av detta måste företag hålla sig uppdaterade om förändrade regelverk (såsom framtida uppdateringar av CSRD och EU:s taxonomi) och anpassa sina planer därefter.

Vägen framåt

Att utveckla en robust Klimatomställningsplan kräver noggrann planering, strategisk anpassning och kontinuerlig förbättring. Genom att följa den fyrstegsmetod som omfattar att fastställa en koldioxidbaslinje och sätta mål, utveckla en klimatomställningsplan, integrera CTP i strategi och ekonomi samt effektivt implementera och övervaka planen kan företag inte bara följa ESRS E1 enligt CSRD utan också framtidssäkra sin verksamhet i en framtida klimatneutral marknad.

Att övervinna utmaningar som engagemang i värdekedjan, investeringsplanering och måluppfyllelse kommer att kräva en kombination av innovation, samarbete och ledarskap. följ Rambolls beprövade modell för att säkerställa att ert företag är bättre rustade att minska klimatrelaterade risker, utnyttja nya möjligheter och bidra till en hållbar global framtid.