Därför är biologisk mångfald en angelägenhet för alla företag

Konventionen om biologisk mångfald ger en rättslig ram för globala åtgärder som rör biologisk mångfald. Konventionen lanserade Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework (GBF) 2022 med heltäckande, mätbara, uppnåeliga och tidsbundna mål och delmål för biologisk mångfald. Däri ingår bland annat utveckling av nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald.

GBF:s 23 delmål inom fyra övergripande mål är utformade för att vända förlusten av biologisk mångfald till 2030 och återställa ekosystemen till 2050.

Var uppmärksam på GBF:s delmål 15, som uppmanar stora transnationella företag och finansinstitut att regelbundet övervaka, bedöma och öppet redogöra för risker, beroenden och effekter på den biologiska mångfalden. Det inkluderar rapportering om affärsverksamhet, leveranskedjor, värdekedjor och portföljer.

”Biologisk mångfald mäts inte med ett enda mått. Till skillnad från koldioxidutsläpp kräver den biologiska mångfaldens komplexitet mångsidig expertis och en mängd olika mätvärden för att kvantifiera naturen i olika skalor och vid olika tryck. Från hela ekosystem med biologisk mångfald till naturen i vår urbana vardag, allt måste beaktas", säger Vikki Patton, Nature-Positive Lead på Ramboll i Storbritannien.

”Många nya förordningar som träder i kraft om skydd av biologisk mångfald, återställande, avskogning, miljöpåståenden och företagens hållbarhetsrapportering ligger i linje med GBF. Medan regelverk och vägledning utvecklas kan företag utnyttja frivilliga ramverk som hanterar risker i leveranskedjan för att påbörja sin resa mot biologisk mångfald”, säger Samantha Deacon, Global Biodiversity and Ecosystems Lead på Ramboll. Ramverk hon rekommenderar att börja med:

• TNFD (Taskforce on Nature-related Financial Disclosures), med GBF-anpassade strategier och ett ramverk för naturrelaterad riskhantering och upplysningsrapportering

SBTN (Science Based Targets Network for Nature), som släppte de första vetenskapligt grundade företagsmålen för naturen som vägleder företag och städer mot en rättvis och naturpositiv nettonollframtid. Inledande SBTN-mål fokuserar på hur företag dels kan förbättra sin påverkan på kvalitet och kvantitet av sötvatten, dels skydda och återställa landekosystem

Båda dessa frivilliga ramverk citeras i CSRD-direktivet om hållbarhetsrapportering, som kräver att stora företag med närvaro i Europa regelbundet publicerar rapporter om de sociala och miljömässiga riskerna och konsekvenserna deras verksamhet medför. Företag med europeisk närvaro måste följa nya regler vid rapporteringen 2025 för räkenskapsåret 2024. CSRD-rapporteringen fasas in beroende på verksamhetens storlek och årsomsättning, och företag är skyldiga att definiera sina väsentliga risker och rapportera ett antal mätvärden, mål, planer och policyer.

Även företag i jurisdiktioner utan regulatoriska mandat känner pressen att bedöma och redovisa risker som rör biologisk mångfald.

Andra omständigheter som ökar pressen att ta ansvar för den biologiska mångfalden kan införas på icke-traditionella sätt, bland annat genom reglering av värdepapper, rättstvister eller konkurrens och annan marknadspåverkan.

Företag måste till exempel vara beredda på rättstvister i samband med hållbarhet, biologisk mångfald och påståenden som innebär grönmålning enligt konsumentskyddslagar som USA:s Federal Trade Commission Act, och på sakprocesser enligt standarder som Frankrikes lag om aktsamhetsplikt.

Nästan alla företag står inför ett ökande tryck att övervaka, bedöma och redovisa risker och möjligheter för biologisk mångfald.

Att vara proaktiv när det gäller upplysningar och åtgärder som rör biologisk mångfald kan ge både affärsmöjligheter och bättre resultat. Börja med att samarbeta med experter på biologisk mångfald för att navigera ditt företags specifika risker och potentiella skyldigheter. Prioritera mildrande åtgärder. Affärsspecifika insikter om biologisk mångfald kan vara nyckeln till nya affärsprocesser som säkrar efterlevnad i hela leveranskedjan.