Hur en grönare bebyggelse kan gynna oss alla

Historiskt sett har en brist på stark hänsyn till den biologiska mångfalden i planeringssystemet lett till en kumulativ förlust och försämring av livsmiljöer under många årtionden. Med en stor tillgång till mark och med utvecklare som vill maximera avkastningen på sina investeringar är det en kommersiell och logistisk utmaning att avsätta områden med potentiellt utvecklingsbar mark för att förbättra den biologiska mångfalden.

De nationella regeringarna inför allt oftare lagstiftning som innebär obligatoriska krav på nettovinst för biologisk mångfald i planeringspolitiken. Utvecklare kommer att börja inse – vilket en del redan har gjort – att det inte bara handlar om att uppfylla kraven, utan även om att integrera högkvalitativa grönområden i sina projekt, vilket kan ge ekonomiska och sociala fördelar såväl som miljömässiga fördelar.

Biologisk mångfald är den mångfald av arter, habitat och ekosystem som finns på vår planet. Tidigare har den biologiska mångfalden ofta betraktats som något som endast har ett egenvärde, det vill säga ett värde i sig självt, utan något omedelbart värde för människan. Bevarandet av den biologiska mångfalden har därför betraktats som en etisk skyldighet på grund av mänsklighetens roll i dess nedgång.

Dessa åsikter håller dock snabbt på att förändras och World Economic Forum har nyligen listat förlusten av biologisk mångfald som ett av de fem största hoten mot mänskligheten under det kommande decenniet. Detta beror på att den biologiska mångfalden ger oss många kvantifierbara fördelar. De ekosystemtjänster som växter, djur och olika ekologiska egenskaper i vår miljö tillhandahåller är ovärderliga, till exempel den svalkande effekten av träd i områden som annars påverkas av den urbana värmeöeffekten, den förbättrade motståndskraften mot översvämningar som regnträdgårdar och våtmarker ger, och den rena, andningsbara luft som habitat ger.

Kanske ännu mer övertygande än dessa fördelar, är det enkla faktum att människor njuter av naturen. Det är väl känt att natur- och grönområden samt byggnader som följer biofila designprinciper (inklusive vattenelement, naturliga material, synen av och ljud från vilda djur, lövverk och naturligt ljus etc.) ger en stressreducerande effekt för de människor som bor i och interagerar med dessa områden.

En del människor anser att tillgång till grönområden går längre än till att lindra stress - den japanska metoden Shinrin-yoku (bokstavligen översatt till "skogsbad") är en metod för avslappning, där man observerar naturen och kopplar bort vardagens krav, vilket sägs öka hälsan och välbefinnandet. Tyvärr saknar många människor, som bor i städerna, lättillgängliga grönområden, t.ex. gemensamma trädgårdar, parker och flodpromenader.

Även om det generellt sett har högre initiala kostnader att integrera biologisk mångfald och biofilisk design i byggnationer, tyder offentlig tillgänglig statistik på att dessa högre kostnader helt eller delvis kan återvinnas. En undersökning utförd av det brittiska kontoret för nationell statistik visade att hus och lägenheter inom 100 meter från offentliga grönområden har ett högre marknadsvärde (en genomsnittlig premie på 1,1 % jämfört med bostäder som ligger mer än 500 meter från grönområden). Att bara ha utsikt över grönområden (t.ex. offentliga parker eller lekplatser) eller vatten (floder, kanaler, sjöar eller hav) höjer dessutom priserna ytterligare, med ett genomsnittligt överpris på 1,8 %.

UK Land Registry's House Price Index visade att det genomsnittliga priset på en fastighet i Storbritannien hade stigit med 10,2 % för att nå 256 405 pund. Detta beror delvis på att fastigheter med tillgång till friluftsliv blir allt mer eftertraktade. Enligt RICS UK Residential Survey förväntar sig 83 % av de tillfrågade att efterfrågan på bostäder med trädgård kommer att öka, 79 % att bostäderna ska ligga nära grönområden och 68% att bostäderna ska ha fler privata områden utomhus under de kommande två åren. I kombination med de kraftigt stigande huspriserna verkar husköpare prioritera utomhusmiljöer framför att vara centralt belägna i mer tätbebyggda områden.

Utvecklare kommer att ställas inför ett antal utmaningar när de tillämpar nettovinst för biologisk mångfald, främst när det gäller att balansera tillgänglig utvecklingsbar mark som ska användas för kompensation för biologisk mångfald och samtidigt leverera tillräckligt värde för att göra utvecklingen lönsam. Denna avvägning kan leda till att vissa utvecklare måste hitta och betala för en kompensation utanför platsen för att uppnå nettovinstmålet. I framtiden kommer kravet på nettovinst för den biologiska mångfalden att leda till ett förbättrat urval av områden, och behovet av nettovinst kommer att beaktas i ett tidigt skede av due diligence, vid förvärv av områden.

Genom att prioritera biologisk mångfald kommer multifunktionella grönområden i slutändan att bli en central punkt för en ny form av utveckling som tjänar både samhället och miljön.

Vill du veta mer om nettovinst för biologisk mångfald? Kontakta Vikki Patton, Senior Management Consultant för Ekosystemtjänster hos Ramboll.