Uppfånga värde i den cirkulära ekonomin

Grunden bakom den cirkulära ekonomin är logisk med flera fördelar för både vår ekonomi och samhället som helhet. Övergången till en cirkulär ekonomi kommer att bidra till att öka produktiviteten, vinsten och konkurrensfördelar och samtidigt stärka relationerna över värdekedjorna – bara för att nämna några exempel. Dessutom förväntas övergången spela en avgörande roll för att bekämpa klimatförändringarna, t.ex. kan CO2-utsläppen från livsmedelssystem, rörlighet och den byggda miljön i EU minskas med så mycket som 50 %. Positiv påverkan på miljön och människors hälsa och välbefinnande är omfattande och inkluderar till exempel en förväntad ökning av luftkvaliteten och en minskning av vattenföroreningen.

Med sådana förväntade fördelar i vår ekonomi och samhälle, varför går övergången så långsamt? En rapport publicerad av Circle Economy säger att världen nu bara är 8,6 % cirkulär och framstegen i övergången har faktiskt avstannat. Detta indikerar att antingen förmågan till övergång eller affärsmässigheten att göra det inte uppfylls.

Att förstå värdebegreppet, i både en linjär och en cirkulär ekonomi, är central för att möjliggöra den cirkulära övergången. Men är begreppet värde i en cirkulär ekonomi verkligen förstått och ännu viktigare förstås möjligheterna att fånga värde?

Vad menar vi med värde?

I konventionell ekonomisk teori är värde ett begrepp som länkar samman kund och företag genom en aktivitetskedja som leder till vinstmaximering. Ett företag föreslår en produkt eller en tjänst till en konsument, vilket skapar värde för båda sidor. För företaget kan värde ses som vinst. För kunden uppfyller produkten ett behov eller önskemål. I vårt moderna samhälle förväntas värdet tas emot snabbt och ofta vara kortlivat.

Värde i vår linjära ekonomi

Värde som begrepp i vår linjära ekonomi är, mer ofta än inte, transaktionsdrivet av priset som spelar en central roll i den transaktionen. Dessutom, på grund av betoningen på att sänka kostnaderna för att sänka priserna, läggs liten ansträngning på värdet som en viss produkt kan ha vid "slutet av dess livstid" eller det återcirkulerande värdet.

Värdebegreppet i vår linjära ekonomi drivs också i hög grad av konkurrens mellan organisationer, tillverkare, återförsäljare etc. vilket alltid resulterar i en betoning på lågkostnadstransaktioner. Återigen, understryker detta att värdet är kortlivat vilket ytterligare symboliseras av oförmågan att hålla värdet cirkulerande på grund av t.ex. avsaknad av systematisk återvinning vid avslutad livstid. Konsekvenserna av linjärt värde och relaterad konkurrens kan sammanfattas som:

Värdeväxling

Den nuvarande linjära ekonomin läcker värde genom hela värdekedjan. Man skulle faktiskt kunna hävda att det är ett blödande värde snarare än att det läcker. Att täppa till värdeläckage och gå över till värdeskapande och efterföljande värdefångst är centralt för omställningen till den cirkulära ekonomin.

Värdeläckage

Läckage av ekonomiskt värde av införande i produktionen av en viss produkt eller tjänst sker över alla stadier av en försörjningskedja eller affärsprocess. För varje produkt som finns på vårt skrivbord eller i våra hem gjorda av ett visst material, har en procentandel av det materialet gått förlorat i produktionsprocessen. Och det är inte bara materialkomponenterna utan även andra resurser, som vatten och energi, vars ineffektiva användning kan bidra till värdeläckage. Läckage kan också uppstå vid försäljning av en viss produkt med antagandet att produkten kommer att vara en "engångsprodukt". Till exempel uppskattas det att mer än 400 miljarder USD i värde relaterat till bortskaffande av plast går förlorade årligen.

Värdeskapande

Värdeskapande är kärnan i en verksamhet, för att skapa och leverera värde på ett effektivt sätt kommer i slutänden att generera vinst efter kostnad. Värde kan skapas på många sätt, de viktigaste sammanfattas här:

Tillvaratagande av värde

Tillvaratagande av värde är nyckeln för att låsa upp det verkliga värdet av cirkulär ekonomi. Värde kan skapas, men kanske inte tillvaratas av olika anledningar. Det är förmågan att tillvarata värde som är nyckelkatalysatorn för övergången till en cirkulär ekonomi. Det finns många alternativ för att tillvarata värde, inklusive:

Ett exempel: kontorsmöbler

Låt oss gå igenom processen att tillvarata värde med kontorsmöbelindustrin som ett fall. Kontorsmöbelindustrin förväntas vara värd 96 miljarder USD år 2024, men aktuell statistik visar att cirka 85 % av kontorsmöblerna hamnar i det kommunala avfallsflödet i någon form. Men genom att lägga tonvikt på värdeläckage, skapande och tillvaratagande har branschen större potential än de flesta att bli verkligt cirkulär. Nedan sammanfattas nyckelbegreppen som tillämpas på möbelindustrin.

Det här exemplet illustrerar det steg-för-steg-sätt som en industri som kontorsmöbler kan ta för att tillvarata värdet av en cirkulär ekonomi. Det är emellertid viktigt att notera att inget steg i sig tillför mervärde för vare sig möbelföretaget eller kunden. Att designa för lång livslängd, utan att tillämpa rätt affärsmodell, skulle resultera i att möbelföretaget faktiskt tappar värde.

Alla steg måste följas, vilket återigen betonar vikten av att stärka relationerna mellan tillverkare och kund för att tillvarata värde. Möbelföretaget uppmuntras att designa för lång livslängd, hållbarhet och underhåll eftersom företaget behåller ägandet av produkten samtidigt som kunden förses med en produkt som kommer med ett förbättrat cirkulärt värde, minskat miljö- och koldioxidavtryck och åtföljs av en reparations- och ersättningstjänst.

Gå framåt

Endast när värde skapas och tillvaratas kan tillverkare, företag och kunder verkligen övergå till en cirkulär ekonomi. De principer som beskrivs här och dessas tillämpning på kontorsmöbelindustrin kan replikeras i hela vår ekonomi. Hos Ramboll sätter vi tillvaratagande av värde i centrum för vår strategi för den cirkulära ekonomin, ett tillvägagångssätt som införlivar dessa principer för att säkerställa att omställningen verkligen är hållbar och tillvaratar verkligt värde för våra kunder.

Publikation online