Den cirkulära ekonomin – fem viktiga drivkrafter 2021

Av Patrick Moloney 2021 är ett år för återhämtning och omkalibrering. Båda erbjuder möjligheten att förändra processer, antingen det handlar om fysiska, mekaniska, tankemässiga eller vanemässiga sådana. En sådan förväntad förändring och anpassning till hur vi tänker, uppför oss och agerar som individer, organisationer och samhällen, ger oss en unik möjlighet att göra 2021 till det år då den cirkulära omställningen verkligen vinner terräng. Den här artikeln undersöker varför fem viktiga drivkrafter troligen kommer att spela en avgörande roll i omställningen till en cirkulär ekonomi i år.

Men varför måste vi öka takten och förespråka en förändring? Resonemanget bakom den cirkulära ekonomin är logisk, med flera fördelar för både vår ekonomi och samhället i sin helhet. Omställningen till en cirkulär ekonomi kommer t.ex. bidra till att öka produktivitet, vinst och konkurrensfördelar, samtidigt som den stärker relationerna i värdekedjorna. Omställningen förväntas dessutom spela en avgörande roll när det gäller att bekämpa klimatförändringar.

Fram till idag har omställningen varit långsam. De senaste uppskattningarna anger vår ekonomi som cirkulär till 9 %¹. År 2021 förväntas emellertid omställningen till en cirkulär ekonomi att bli allmänt accepterad. Ett år då den cirkulära ekonomin inte längre bara är föremål för ett perifert intresse utan då den cirkulära ekonomin kommer att stå i centrum.

Nu går vi igenom de fem drivkrafterna.

Drivkraft nr 1: ISO 14009

I december 2020 publicerade ISO, den internationella standardiseringsorganisationen, ISO 14009 ”Riktlinjer för att införliva materialcirkulation i design och utveckling”. Att den cirkulära ekonomin blivit en komponent i ISO är en milstolpe i omställningen till den cirkulära ekonomin och en betydelsefull drivkraft för framtiden. ISO 14009 ger riktlinjer för designstrategier för materialcirkulation för att uppnå en organisations mål vad gäller materialeffektivitet genom att fokusera på följande aspekter:

Riktlinjerna förväntas bidra till en effektiv hantering av materialcirkulation för produkter och komponenter och därmed minska affärsriskerna och skapa nya affärsmöjligheter. Riktlinjerna är avsedda att användas av organisationer som genomför ett miljöledningssystem (Environmental Management System, EMS) i enlighet med ISO 14001.

Det finns fler än 300 000 certifieringar enligt ISO 14001 i 171 länder i hela världen. Cirkulär ekonomi och materialcirkulation blir därmed en standardiserad del av tankeprocessen hos 300 000 internationella organisationer. Detta är faktiskt det största enskilda steg som tagits fram till nu för att göra cirkulär ekonomi till något allmänt accepterat.

Det är viktigt att notera att ISO 59020 just nu utarbetas med den specifika titeln ”Cirkulär ekonomi – ramverk för mätning av cirkularitet”. Införandet av ISO 59020 under 2023 kommer att ytterligare väva in den cirkulära ekonomin i företagens struktur.

Drivkraft nr 2: EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin

Vi tillämpar ett EU-perspektiv för att betrakta nästa drivkraft. I mars 2020 antog EU-kommissionen en ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin, vilket är en av de huvudsakliga blocken i den europeiska gröna given, Europas nya dagordning för hållbar tillväxt. Den nya handlingsplanen inkluderar initiativ längs produkternas hela livscykel. Det rör t.ex. deras utformning, att gynna cirkulära ekonomiprocesser, främja en hållbar konsumtion samt säkerställa att resurserna som används förblir i ekonomin så länge som möjligt. Den inför lagstiftande och icke lagstiftande åtgärder på områden där åtgärder på EU-nivå för med sig ett reellt mervärde.

Under 2021 förväntar sig många av dessa åtgärder bli verklighet. Nedan beskrivs exempel på de viktigaste åtgärderna som förväntas under 2021 och som täcker ett mycket brett spektrum:

Rätt till reparation: Lagstiftande och icke lagstiftande åtgärder som fastställer en ny ”rätt till reparation” Miljöanpassad upphandling Obligatoriska kriterier och mål för mijöanpassad offentlig upphandling (green public procurement, GPP) i sektorspecifik lagstiftning och infasning av obligatorisk rapportering om GPP Plaster: Krav på åtgärder för återvinning av plastmaterial och minskning av plastavfall för centrala produkter som förpackningsmaterial, byggnadsmaterial och fordon Byggd miljö: Hållbar strategi för den byggda miljön med specifika riktlinjer och mål enligt den cirkulära ekonomin Icke-finansiell rapportering: Integrera målen för den cirkulära ekonomin i reglerna om icke-finansiell rapportering, samt lägga fram initiativ för hållbar företagsstyrning och miljöräkenskaper

Allt eftersom dessa träder i kraft, vare sig det sker genom lagstiftning eller ej, kommer införandet av dem att ytterligare driva omställningen till den cirkulära ekonomin och, framför allt, snabba upp omställningen ordentligt under 2021.

Drivkraft nr 3: Cirkulära investeringar och tillgång till finansiering

Både investeringar i den cirkulära ekonomin och tillgång till finansiering vad gäller produktutveckling, nyetablerade företag, stadsinitiativ etc. är av avgörande betydelse för den cirkulära omställningen. Denna tredje drivkraft förbises ibland men under de senaste 12 månaderna har den gått från de första trevande stegen till verklig framgång när det gäller investeringar och finansiering.

En betydande ökning har t.ex. skett i skapandet av skuld och egetkapitalinstrument kopplade till den cirkulära ekonomin. Samtidigt som ingen sådan fond existerade i 2017, lanserades tio offentliga aktiefonder under 2020 som fokuserar helt eller delvis på den cirkulära ekonomin. De inkluderar ledande företag som BlackRock, Credit Suisse, och Goldman Sachs². Sedan 2016 har en tiofaldig ökning av privata korträntefonder skett, inklusive riskkapitalfonder, egetkapitalfonder och privat lånefinansiering, som investerar i aktiviteter inom den cirkulära ekonomin.

På samma sätt har Europeiska investeringsbanken samarbetat med fem av Europas största nationella utvecklingsbanker och institutioner för att starta ett låne- och investeringsinitiativ till ett värde av 10 miljarder euro (11,8 miljarder USD) med den cirkulära ekonomin i åtanke. Sedan början av 2020 har tillgångar som hanteras via offentliga aktiefonder och där den cirkulära ekonomin är det enda eller en del av investeringsfokuset ökat sexfaldigt, från 0,3 miljarder till över 2 miljarder amerikanska dollar.

Både investeringar och tillgång till finansiering förväntas öka, en ökning som förväntas än mer med tanke på vilken tonvikt som läggs på en grön återställning med hänsyn till covid-19. Införandet av EU:s taxonomi den 1 januari i år kommer ytterligare att uppmärksamma den cirkulära ekonomin.

EU:s taxonomiförordning kommer att kräva att de flesta av Europas finansinstitut och icke-finansiella företag redogör för den miljömässiga hållbarheten för deras ekonomiska verksamhet. Målet med EU:s taxonomi är att stärka finansieringen av omställningen till en mer hållbar ekonomi genom att indikera vilka aktiviteter som bidrar till miljömålen och som därför bör beaktas när hållbara investeringar görs. Taxonomin kommer också att ha en väsentlig inverkan på icke-finansiella företag, eftersom de också måste anpassa sig.

Den cirkulära ekonomin är en av EU:s taxonomis sex mål. Även om det specifika målet för den cirkulära ekonomin inte kommer att bli obligatoriskt förrän 2022, kommer behovet av att anpassa sig till EU:s taxonomi under 2021 vad gäller klimatmålen ändå att tvinga finansinstituten att börja anpassa sig till målen för den cirkulära ekonomin.

Drivkraft nr 4: Den globala leveranskedjans sårbarhet

Från och med starten av pandemin, så långt tillbaka som januari 2020, började farhågor dyka upp för att importera komponenter eller varor från vissa geografiska områden. Sedan dess har pressen på de globala leveranskedjorna ökat månad för månad och kulminerat i att vissa leveranskedjor faktiskt kollapsat.

Ju mer komplex leveranskedjan är, desto mer sårbar blir den. Detta har orsakat en dominoeffekt på produktionen, på hur varor produceras samt hur smidigt det går att ändra produktionen.

Dessutom har oförutsägbarheten med gränser som öppnas och stängs samt regeringspolitik som förändras från vecka till vecka (för att inte säga dagligen) tvingat många företag att tänka om angående hur internationella deras leveranskedjor ska vara. Hur mycket kontroll – eller brist på kontroll – vill tillverkare t.ex. ha över kritiska komponenter eller material?

I en linjär ekonomi där leveranskedjornas sårbarhet blivit tydlig genom covid-19-pandemin tvingas tillverkare och leverantörer att ompröva hela affärsmodellen och därmed växla till cirkulära modeller.

Ju mer oberäkneliga och dyra materialen har blivit p.g.a. störningar i den globala leveranskedjan, desto större har fokuseringen varit på innovativa lösningar för att fortsätta använda materialen, förlänga deras livslängd, återvinningsförädla dem etc. Pandemin har även gjort det klart att produktionsprocesser kan vara mycket mer agila än man tidigare trott.

Behovet av ekonomisk överlevnad som ett resultat av den globala leveranskedjans oberäknelighet har ytterligare sporrat en oförutsedd omställning till den cirkulära ekonomin som förväntas växa under 2021.

Drivkraft nr 5: Klimatförändring

Förutom att bekämpa covid-19 förblir klimatförändringarna vår planets enstaka största utmaning och de förväntas spela en viktig roll i 2021 vad gäller omställningen till en cirkulär ekonomi.

Tittar vi på vår sista drivkraft till förändring, är det uppenbart att emissionerna av växthusgaser inte sjunker så pass snabbt att vi kan uppnå klimatmålen och att en växling till förnybar energi endast kommer att minska dem med 55 %. De återstående 45 % av emissioner kommer från hur vi tillverkar och använder produkter samt hur vi producerar livsmedel (industrin är ansvarig för cirka 20 % av de globala CO2-emissionerna och livsmedelsproduktionen för cirka 25 %).

Genom att tillämpa huvudprinciperna för den cirkulära ekonomin på hur vi producerar varor och material samt odlar och producerar livsmedel, kan vi ha en betydande inverkan på minskningen av koldioxidutsläppen.

Rollen som den cirkulära ekonomin kan spela enligt illustrationerna ovan för att minska koldioxidemissioner är inte nödvändigtvis ny. Det som förändrar inriktningen är kraven som ställs på exempelvis industrin av lagen och intressenter. Storbritannien har t.ex. förbundit sig att minska emissionerna med åtminstone 68 % fram till år 2030, jämfört med 1990 års nivåer. I Danmark är det 70 % fram till 2030 och fullständig koldioxidneutralitet år 2050 som gäller.

Ju större tonvikt som läggs på minskningen av koldioxidutsläppen, desto större är tonvikten som läggs på att hitta lösningar på att uppnå ambitiösa mål. Detta lägger i sin tur större tonvikt på att tillämpa den cirkulära ekonomins principer i 2020, för att kunna minska koldioxidutsläppen, minska emissionerna och uppfylla de ständigt förändrade lagstiftningskraven.

Behovet av att uppfylla de ambitiösa minskningsmålen i alla komponenter av vår ekonomi och vårt samhälle skjuter den cirkulära ekonomins principer i förgrunden och detta förväntas öka ännu mer under 2021.

Att gå vidare 2021

Den cirkulära omställningen är inte längre en omställning med trevande steg utan den strider in i 2021 med stor tillförsikt. Dess fördelar har varit kända i många år och nu finns de nödvändiga drivkrafterna och katalysatorerna på plats för att säkerställa att dessa fördelar upplevs av industrin, företag och städer, såväl som kunder och medborgare.

Med de lagstiftande drivkrafterna och systemen som genomförs i 2021, såväl som finansieringar och investeringar som är lättillgängligare än någonsin, är det nu dags för vår ekonomi, våra verksamheter och tillverkare, städer och offentliga myndigheter att svara på drivkrafterna och katalysatorerna som utvecklas.

2021 är ett år för återhämtning och ett år för omkalibrering. Men det är också ett år av framsteg där den cirkulära omställningen når en takt som aldrig tidigare uppnåtts.