Efterlysning! Byggregler som säkerställer design för separering och anpassning

Danmark är bara 4 % cirkulärt. Det betyder att av alla material som används i Danmark per år är det bara 4 % som återgår till ekonomin som återvunnet. Det är betydligt lägre än det globala genomsnittet på 7,2 %. Statistiken delades 2023 i Circularity Gap Report Denmark, publicerad av Circle Economy¹. För första gången någonsin innehöll rapporten en totalbedömning av Danmarks cirkularitet, resursförbrukning och effekterna av konsumtion i form av CO₂-utsläpp. Byggbranschen är den största utsläpparen och står för sammanlagt 31 % av Danmarks materialavtryck och 17 % av CO₂-avtrycket. I dag återanvänds mindre än en procent av byggnadsmaterial och -komponenter.

Danmark behöver utan tvekan jobba hårdare på sin cirkularitet. Tyvärr är bygg- och anläggningssektorn i huvudsak baserad på en linjär ekonomisk modell som leder till ineffektivt resursutnyttjande och hög avfallsproduktion.

Särskilt en viktig aspekt av cirkularitet i byggandet förbises ofta, nämligen byggnaders "reversibilitet", det vill säga att de ska gå lätt att demontera och att komponenterna ska gå att återanvända. I dag ligger fokus i hög grad på de primära byggmaterialen som betong, trä och stål. Många utvecklingsprojekt är inriktade på att optimera materialanvändningen i de strukturella elementen. Det är i och för sig bra, men det finns en outnyttjad potential i att även inrikta sig på sekundära byggnadskomponenter som golv, tak och fasader och på återanvändning av materialen de är gjorda av. De har kort livscykel och byts därför ut eller repareras oftare.

En slutsats från en studie gjord av den oberoende ideella organisationen Ellen MacArthur Foundation är att cirkulära initiativ, inklusive design för separering, kan bidra till en minskning med 38 % av koldioxidutsläppen från byggmaterial till 2050². Skälet till att minskningen kan bli så stor är att efterfrågan kommer att minska på viktiga material som stål, aluminium, cement och plast, som ger stora bidrag till byggbranschens koldioxidutsläpp. På komponentnivå visar en studie från Teknologisk Institut³ att det går att uppnå koldioxidbesparingar på 98–99 % med direkt återanvändning av exempelvis fönster.

Eftersom sekundära byggnadskomponenter har kortare livslängd och modulär struktur är de en viktig del av den cirkulära agendan. Troligen kommer de snart att ses som en materialbank, eftersom det kommer att bli vanligare att bygga om och byta ut än att riva.

För att nybyggnationer ska bli separerbara måste de vara strömlinjeformade och enkla. Det betyder att de ska bestå av begränsat med materialtyper och minimala lager och gå att montera på enklast möjliga sätt. Ett enkelt systemundertak med lösa plattor på aluminiumskenor är till exempel mycket mer lättåtkomligt för att anpassa och separera än ett tak med dolda fogar, som är svårare att komma åt när justeringar behövs för nya funktioner, för att åtgärda skador ovanför taket eller vid rivning. Fasader med upphängningssystem är lättare att återanvända. Över tid blir det svårare både att separera och återanvända materialen på 1:1-basis med system som är spikade eller skruvade.

I Danmark har vi för närvarande ISO-standarden Utformning för demontering och anpassningsförmåga. Den är baserad på 10 designprinciper och styr hur byggnader ska designas och konstrueras så att det går att separera, återanvända och materialåtervinna byggnadskomponenter och därigenom förlänga materialens värde. Dessutom tillkommer miljömålen i EU-taxonomin när det gäller cirkulär ekonomi, som utvärderar anpassningsförmågan och ger incitament till demontering av byggnadskomponenter och material genom en poängbaserad utvärdering och en riskklassificering.

Men vi bör trycka på ännu mer. Konceptet att material stannar kvar i värdekedjan i stället för att bli avfall bör inte bara ”vägledas” utan också införlivas i dansk lagstiftning. Vår förhoppning var att de senaste förhandlingarna om utformningen av de danska byggreglerna för 2025 skulle innehålla krav på "reversibilitet" och anpassningsbarhet för material. Det skulle innebära att förutom att hänsyn tas till koldioxidavtrycket under en byggnads hela livslängd – på det sätt som krävs idag i livscykelanalysen – skulle det också finnas stöd för möjligheten att återanvända och återvinna material från olika konstruktioner. Uppdateringen publicerades i juni 2024 men innehöll tyvärr inga sådana krav.

De gällande danska byggreglerna⁴ tar inte höjd för de koldioxid- och resursvinster som uppnås genom att återanvända material efter deras livslängd. Ett krav på materialreversibilitet skulle leda till ökat fokus på materialens individuella livslängd redan i de tidiga designfaserna, vilket i sin tur skulle öka potentialen för återanvändning under en eventuell omvandling. Precis som livscykelkravet har satt press på projektägarna när det gäller designparametrar för byggprojekt, kan ett reversibilitetskrav för material styra designen i stället för att designen styr materialvalet.

Varje byggnad förtjänar respekt. Om 10, 20 eller 30 år kan den bidra med komponenter till eller en stor del av en nybyggnation och därmed undvika koldioxidutsläpp och utvinning av nya material. Om vi kan låta materialen styra designen av enskilda byggnadskomponenter och se till att varje konstruktion kan bidra med komponenter till andra kan vi skapa slutna loopar och hålla kvar material i värdekedjan i stället för att låta det bli avfall. Det är ett avgörande steg mot att förbättra den nuvarande cirkulariteten på 1 % i den danska byggbranschen.

^{[1] CGR Denmark (circularity-gap.world)}

^{[2] The circular economy: a missing piece in city climate action plans? (ellenmacarthurfoundation.org)}

^{[3] Samlet notat_final (teknologisk.dk)}

^{[4] https://bygningsreglementet.dk/Tekniske-bestemmelser/11/BRV/Version-2-Bygningers-klimap%C3%A5virkning/Kap-1_2}