EU:s taxonomi Fem skäl till att börja anpassningen idag

Europeiska unionen har åtagit sig att bli det första klimatneutrala blocket i världen senast 2050. Detta kräver betydande investeringar både från EU:s sida, den nationella offentliga sektorns samt den privata sektorns sida. The European Green Deal's Investment Plan – investeringsplanen för ett hållbart Europa – kommer att stimulera offentliga investeringar och öppna privat finansiering genom EU:s finansiella instrument, vilket kan leda till åtminstone 1 biljon euro i investeringar.

Med tanke på att EU:s taxonomins första redovisningar kommer att vara klara i slutet av 2021 och under 2022, samt att det är ett ganska komplext och omfattande ramverk, är det avgörande att påbörja anpassningen till EU:s taxonomi så snart som möjligt. Tvivlar du på det så fråga någon som redan arbetar med anpassningen till EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR). Saker tar tid.

Som en del av EU:s åtgärdsplan för att finansiera hållbar tillväxt, och i syfte att styra och öka dessa investeringar, har EU-kommissionen satt ihop en teknisk expertgrupp för hållbar finansiering (Technical Expert Group for Sustainable Finance, TEG). De utvecklar ett klassificeringssystem för ekonomiska verksamheter som bidrar till en hållbar utveckling: EU-taxonomin. Eftersom kommissionen glömde bort att konsultera en namnexpert, kan vi väl säga direkt att EU:s taxonomi är mycket mer rättfram och viktig än vad det låter.

Här hittar du en snabb genomgång om hur Ramboll kan hjälpa dig med taxonomin

Innan vi presenterar våra fem skäl till att starta omgående ska vi först titta på vad taxonomin handlar om. EU:s taxonomiförordning, eller helt enkelt taxonomin, är den första enhetliga och trovärdiga standard som låter ekonomiska parter anpassa sig till omställningen till en koldioxidsnål, motståndskraftig och hållbar väg. Den fastställer en gemensam tolkning av vilka ekonomiska verksamheter som kvalificerar sig som miljömässigt hållbara i hela EU, lyfter fram investerare som vill investera i hållbara aktiviteter och ger stöd för att förhindra ”greenwashing”.

Taxonomin gäller för två olika parter, 1) finansinstitut som erbjuder finansiella produkter på den europeiska marknaden, och 2) icke-finansiella företag som redan behöver lämna in en icke-finansiell redovisning under direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD).

En gemensam tolkning fastställs via ett klassificeringssystem för hållbara aktiviteter. Detta görs genom att ställa upp resultatgränser, vilka beskrivs i de tekniska granskningskriterierna, för att hjälpa parterna att identifiera miljövänliga aktiviteter. EU:s taxonomi fokuserar på de sex miljömål som beskrivs nedan.

Den tekniska expertgruppen utvecklar de tekniska granskningskriterierna för att beskriva vad som ekonomiska verksamheter kan bidra med till vart och ett av de sex miljömålen.

Granskningskriterierna inkluderar mätmetoder och gränsvärden för varje ekonomisk verksamhet för att definiera om den i väsentlig grad bidrar till miljömålet. Dessutom ges kriterier för att säkerställa att aktiviteten inte orsakar betydande skada på något av de andra målen. För att en ekonomisk verksamhet ska vara anpassad till EU:s taxonomi måste den:

Hittills har tekniska granskningskriterier definierats för miljömålen begränsning av klimatförändringar samt klimatanpassning. Finansinstitut ska anpassa sig till den nya förordningen för dessa två miljömål i slutet av 2021 och icke-finansiella företag under år 2022.

De tekniska granskningskriterierna för de återstående fyra miljömålen kommer att fastställas under tiden och båda parter måste anpassa sig till dessa före utgången av 2022.

EU:s taxonomi kommer att vara obligatorisk för ett stort antal europeiska finansinstitut och företag. Alla som erbjuder finansiella produkter på den europeiska marknaden, samt de som faller under direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD), måste anpassa sig.

Olika redovisningsregler gäller beroende på om du är ett finansiellt eller icke-finansiellt företag som vill anpassa dig. Ett finansinstitut måste redovisa i vilken utsträckning som EU:s taxonomi används, till vilka miljömål dess investeringar bidrar samt procentandelen underliggande investeringar som är anpassade till EU:s taxonomi.

Icke-finansiella företag måste redovisa de finansiella måtten som är anpassade till EU:s taxonomi (det kan vara antingen omsättning, kapitalutgifter eller driftskostnader), om och hur de anpassat sig till de sociala skyddsåtgärderna samt att de inte orsakar betydande skada på något av miljömålen. Detta ska redovisas i företagens icke-finansiella årsredovisning eller i en specifik hållbarhetsredovisning.

Taxonomin syftar till att ge klarhet för investerare och skydd mot påståenden om ”greenwashing”. När ett företag redovisar dess anpassning till granskningskriterierna, ger den även detaljerad information om den verkliga miljöpåverkan och hållbarhetsprestandan som dess ekonomiska verksamheter har.

Eftersom EU:s taxonomi indikerar om och vilken utsträckning ett företag bidrar till miljömålen, är det troligt att en anpassning till EU:s taxonomi kommer att påverka ett företags anseende. När en hög grad av anpassning indikeras för finansinstituten, betyder det att många av deras investeringar och andra finansiella produkter bidrar till den miljömässiga hållbarheten och detta kan resultera i positiv reklam. Å andra sidan betyder detta självfallet att det finns en risk för dålig reklam när ett finansinstitut redovisar en låg grad av anpassning till EU:s taxonomi.

En verksamhets eller ett företags anseende är dess mest värdefulla tillgång. Negativ reklam eller en negativ uppfattning från allmänheten påverkar omsättningen direkt och i en värld av ögonblickliga nyheter och bilder är anseendet ännu viktigare.

En hög grad av anpassning till taxonomin av icke-finansiella företag betyder att deras ekonomiska verksamheter bidrar till den miljömässiga hållbarheten, vilket bidrar till företagets högre anseende. Ett bättre anseende kommer troligtvis också att locka till sig fler investerare som vill skilja på hållbara investeringar och ordinarie investeringar.

En anpassning till EU:s taxonomi kan också minska riskerna för företagets leveranskedjor. Ett gemensamt språk när det gäller hållbarhet och kriterier för leveranskedjan kan minska störningar och förseningar, såväl som att bygga upp leveranskedjans motståndskraft.

Utöver att locka till sig investerare tack vare ett gott anseende, kommer företagen också att ha en bättre tillgång till finansiering genom att redovisa anpassningen till EU:s taxonomi. Finansinstitut som vill öka andelen taxonomianpassade investeringar kommer att vilja investera i företag som driver taxonomianpassade verksamheter och som redovisat detta.

Om och i vilken utsträckning en ekonomisk verksamhet är taxonomianpassad måste fastställas av företaget som genomför den ekonomiska verksamheten. Om informationen inte tillhandahålls av företaget, måste investeraren bedöma detta på egen hand, vilket leder till merarbete. Därför är det troligare att ett institut som vill investera hållbart väljer att investera i ett företag som har redovisat anpassningen av deras ekonomiska verksamheter till EU:s taxonomi.

På grund av EU:s taxonomiförordnings tidslinjer, måste finansinstituten anpassa sig före icke-finansiella företag. Företag som anpassar verksamheten frivilligt till EU:s taxonomi innan det blir obligatoriskt kommer antagligen att uppleva fördelar av försprånget. Eftersom finansinstituten kan förutse att det kommer att spara dem en hel del arbete med bedömningen om data redan finns klara i slutet av nästa år, kan icke-finansiella företag som redan har redovisat anpassningen, eller som anger att de kommer att göra det vid den tidpunkten, vara gynnade när det gäller investeringar.

Genom att utvärdera ekonomiska verksamheter med bästa praxis-måtten som taxonomin tillhandahåller, kommer företagen att få en större förståelse för deras verksamheters konsekvenser för hållbarheten. Denna utvärdering kommer att möjliggöra ett riktmärke mot bästa praxis som anger var möjliga förbättringar kan genomföras.

Detta leder inte bara till en bättre ”anpassningspoäng” utan också till en bättre inblick i deras hållbarhetsarbete som kan styra besluten mot mer hållbara metoder.

För att säkerställa att de tekniska granskningskriterierna alltid är aktuella och återspeglar de snabba förändringarna inom vetenskap och teknik, måste de granskas konstant av EU:s nyligen tilldelade plattform för hållbar finansiering. Detta säkerställer att måttstockarna som används för utvärderingen och riktmärkningen är aktuella och ligger i linje med de senaste rönen för miljömässigt hållbara åtgärder.

Anpassningsprocessen möjliggör också att både finansinstitut och icke-finansiella företag använder den som ett internt kommunikationsmedel i hela organisationen. Ett av de största hindren till att en institution eller ett företag ställer om till en mer hållbara organisation är människorna inom organisationen. Påverkan, särskilt en positiv sådan, kan kommuniceras genom att uppmuntra och motivera en fortsatt hållbarhetsresa samtidigt som den övergripande kulturen i organisationen stöds i anpassningen.

En viktig del i att framtidssäkra en verksamhet eller ett företag är att bygga upp motståndskraft. Genom att illustrera en övergripande beredskap kan en viss osäkerhet mildras och detta kan öka företagets värde, dvs. i aktier och obligationer. Genom att anpassa sig till EU:s taxonomi kan företagen identifiera potentiella risker, mäta exponeringen och fastställa den övergripande sårbarheten.

Att vidta proaktiva åtgärder med hänsyn till anpassningen kan stödja företagen i att säkerställa att t.ex. klimatförändringar inte undergräver specifika företagsmål. Anpassningen bidrar också till att säkerställa att initiativ eller program inte oavsiktligt ökar sårbarheten inför en viss risk. Anpassningen kan emellertid också erbjuda möjligheter att göra framtida utveckling och program motståndskraftiga mot klimatförändringar och tillhörande risker och att alla möjligheter identifieras och utforskas.

Motståndskraft är nyckeln till att möjliggöra att ett företag eller en organisation tar proaktiva framåtblickande steg för att engagera sig i ett hållbart beteende. Att anpassa sig till taxonomin kommer att stödja företag och verksamheter i att bygga motståndskraft och därmed ett större förtroende, må det vara som aktieägare, investerare eller kunder.

Här hittar du vår snabbguide till de nya normerna för den gröna omställningen

Nu när vi zoomat in på fem skäl till att börja anpassningen, vill vi att du zoomar ut igen. Det finns nämligen en sak till innan vi avslutar: Att ta itu med EU:s taxonomi endast från ett regelefterlevnadsperspektiv kommer att hindra både finansinstitut och företag från att frigöra den verkliga värdepotentialen i EU:s gröna giv och, ur ett bredare perspektiv, den gröna omställningen.

Att dra fördel av EU:s taxonomi utöver som ett sätt att följa reglerna, kan ge finansinstitut en investeringsportfölj som är mer motståndskraftig mot variationer och som ligger mer i linje med den framtid som vi måste sträva efter.

För företag och andra verksamheter erbjuder den en möjlighet att uppmärksammas som en ledare i hållbarhetsfrågor, en som välkomnar den oundvikliga gröna omställningen. Dessutom tycker vi att det är affärsmässigt riktigt att dra fördel av en möjlighet som bygger upp motståndskraft, stärker anseendet, inspirerar de anställda och lockar till sig kunder, såväl som ökar det övergripande aktievärdet så klart.

Därför uppmuntrar vi både finansinstitut och icke-finansiella företag att vara proaktiva när det gäller anpassning och regelefterlevnad men också att använda EU:s taxonomiförordning som ett stöd i omvandlingen till mer hållbara affärsseder.