Den cirkulära ekonomins betydelse under 2022 har ökat månad för månad och nya regleringar träder i kraft i en aldrig tidigare skådad takt. Men viktigast av allt är att kopplingen mellan koldioxidutsläpp och resursutvinning och -produktion verkligen har lyfts fram och att den cirkulära ekonomin fick en framträdande plats på COP27.
Trots att vår ekonomi slår alla fel rekord när det gäller utsläpp, konsumtion osv., har den cirkulära ekonomins betydelse äntligen börjat få genomslag. Det finns alltså ett tydligt behov och en möjlighet för cirkulär ekonomi att bli standard och en fråga som inte längre ses som abstrakt och i utkant, utan som konkret, genomförbar och central.
Men vad kommer att driva omställningen år 2023 och hur? Kommer det att ske en verklig förskjutning av drivkrafterna och vem kommer att få de största effekterna av förändringarna?
Nedan beskriver vi fem viktiga drivkrafter, som i sig själva också är störande faktorer som kommer att driva övergången till en cirkulär ekonomi år 2023 med en acceleration som vi ännu inte upplevt.
I och med EU-parlamentets antagande av EU:s nya direktiv om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD), är genomförandet av cirkulär ekonomi ett steg närmare att bli ett "måste" snarare än ett "trevligt att göra".
CSRD gör det obligatoriskt för mer än 50 000 EU-baserade företag att rapportera om hållbarhetsresultat under de kommande 1–5 åren.
Ett av de viktigaste rapporteringsområdena är "resursanvändning och cirkulär ekonomi". Rapporteringen kommer att behöva följa den europeiska standarden för hållbarhetsrapportering (ESRS E5), som förväntas bli godkänd under andra kvartalet 2023. Företagen kommer att behöva redovisa följande huvudkrav när det gäller resursanvändning och cirkulär ekonomi:
ESRS E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi anger en riktning för den cirkulära omställningen och ger större klarhet för investerare. Den kommer utan tvekan att påskynda den cirkulära omställningen och skapa möjligheter för företag som prioriterar cirkulära principer i sin verksamhet. Företagen kommer att tvingas beskriva sin verksamhet på ett systematiskt och gemensamt cirkulärt språk.
Men effekterna av CSRD och ESRS E5 sträcker sig långt utöver rapportering. Nu måste företagen reflektera över hur de faktiskt arbetar med material och formulera detta i en vokabulär som kan vara ny för många. Detta är en betydande förändring.
Företagens information kommer också att granskas, så uppgifter och beteenden måste vara specifika och exakta. Av dessa skäl kommer företagen också att kunna jämföras sinsemellan och tydliga mönster kommer att framträda inom vissa sektorer, med konkurrensfördelar, varumärke och rykte som står på spel för många företag.
10 000 EU-företag kommer att behöva rapportera i enlighet med CSRD för räkenskapsåret 2024 (med tiden kommer det att öka till 50 000 företag). Men systemen och processerna måste vara klara i slutet av 2023 för att möjliggöra en noggrann uppföljning av resultaten under hela 2024. Detta innebär att 10 000 företag måste definiera vad cirkularitet innebär för deras enskilda verksamheter. Har de ens en tydlig förståelse av den faktiska innebörden och är värdeerbjudandet uppfattat på styrelsenivå?
I takt med att ESRS E5 integreras i större företag förväntas även de företag som inte är skyldiga att lämna uppgifter enligt CRSD, oavsett att börja kommunicera cirkulära prestationer på ett liknande sätt.
ESRS E5 - Resursanvändning och cirkulär ekonomi kommer att ha en djupgående inverkan på hur den cirkulära ekonomin förstås, integreras och kommuniceras år 2023. De som tar till sig dess relevans, tillsammans med terminologin och upplysningskraven 2023 kommer att skörda fördelarna 2024.
Ett av de största hindren vid övergången till en cirkulär ekonomi är bristen på en gemensam definition och ett gemensamt språk, vilket i slutändan avskräcker från investeringar i den cirkulära övergången. EU:s taxonomi syftar dock till att tillhandahålla just detta - en gemensam ram för hållbar finansiering för att mobilisera investeringar i verksamheter som bidrar till att uppnå EU:s klimatmål inom sex nyckelområden.
År 2022 var finansiella institut och icke-finansiella företag tvungna att rapportera om de två första områdena, nämligen begränsning av klimatförändringar och anpassning till dessa (den delegerade klimatakten). I mars 2022 publicerade Europeiska kommissionens plattform för hållbar finansiering slutliga rekommendationer för de fyra miljömålen, dvs:
- Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
- Förebyggande och kontroll av föroreningar
- Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
- Övergången till en cirkulär ekonomi
I enlighet med tidigare tekniska kriterier i taxonomin kommer dessa rekommendationer att ta vägen till en delegerad akt, The Environmental Delegated Act, som förväntas antas under andra kvartalet 2023.
Det specifika målet för cirkulär ekonomi syftar till att stödja övergången till en mer cirkulär, resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi. Detta mål kommer att införa nya mätvärden och tröskelvärden som kommer att skilja sig åt beroende på ekonomisk verksamhet. Företag som inte är berättigade eller har möjlighet att bidra väsentligt till den delegerade klimatakten kommer potentiellt att dra nytta av den delegerade miljöakten som ger dem möjlighet att redovisa sina hållbarhetsinsatser.
Taxonomin för den cirkulära ekonomin lägger särskild vikt vid vissa nyckelsektorer, bland annat tillverkning av konsumentelektronik, förpackning, byggnad och anläggningsarbeten, textilier och avfallshantering. Den har fastställt aggressiva kriterier och introducerar ny terminologi.
För många ekonomiska verksamheter är de cirkulära kriterierna för att illustrera väsentliga kriterier, mycket ambitiösa. Nu kommer dock ribban att sättas upp; företagen kommer nu att kunna använda en konsekvent cirkulär terminologi för en viss ekonomisk verksamhet. Om företagen har svårt att anpassa sig till kriterierna finns det ingen ursäkt för att inte åtminstone anpassa sig till terminologin.
Även om det inte kommer att bli perfekt och även resultera i många missnöjda företag, kommer de som tar till sig taxonomin för den cirkulära ekonomin som en möjlighet år 2023 i stället för att motvilligt acceptera den, att gynnas.
Under många år har det funnits en bristande koppling mellan kampen mot klimatförändringarna och övergången till en cirkulär ekonomi. Ändå kommer cirka 45 % av utsläppen från utvinning och produktion av resurser. År 2022 skedde en förändring i tankesättet och förståelsen; den cirkulära ekonomin, som en viktig faktor för att anpassa sig till Parisavtalet, stod i centrum vid COP27 i Sharm El Sheikh. Det är nu tydligt att det är nästan omöjligt att nå klimatmålen, särskilt för industri, tillverkning och byggnad, utan en övergång till en cirkulär ekonomi.
Emissions Gap Report 2022, med den passande titeln "The Closing Window", är ett vittnesbörd om de otillräckliga åtgärder som vidtagits för att bekämpa den globala klimatkrisen. En snabb och systematisk omvandling är nödvändig för att nå målen i Parisavtalet, och i rapporten presenteras några nyckelåtgärder för att komma på rätt spår. En av de tre viktigaste åtgärderna för att påskynda omvandlingen av industrisektorn är att "minska materialavfall och återanvända material".
Genom att använda färre material och öka produkternas livslängd kan både utsläpp och kostnader sänkas. En annan viktig åtgärd är att "minska efterfrågan och öka tillgången till energieffektiva, materialeffektiva och koldioxidneutrala material". En effektiv, livslängdsfokuserad design och en stark delningsekonomi kommer att minska efterfrågan på produkter och material.
Trycket på att nå klimatmålen har aldrig varit starkare och kommer bara att accelerera under 2023. Att tillämpa de cirkulära principerna, t.ex. genom att designa för att minska avfall och förlänga produkternas livslängd, är absolut nödvändigt för att nå dessa mål. En cirkulär plan förväntas nu vara en viktig del av alla planer för minskade koldioxidutsläpp 2023.
Både investeringar i den cirkulära ekonomin och tillgång till finansiering för produktutveckling, start-up, stadsinitiativ etc. är av avgörande betydelse för den cirkulära övergången. Under de senaste 12 månaderna har vi sett en övergång från försiktiga steg till verkliga framsteg när det gäller investeringar och finansiering, vilket till stor del beror på lagstiftning, i detta fall förordningen om offentliggörande av information om hållbar finansiering (SFDR).
Det har skett en betydande ökning av t.ex. skapandet av skuld- och aktieinstrument med anknytning till den cirkulära ekonomin. Under 2022 har också antalet privata marknadsfonder ökat, inklusive riskkapital, privat eget kapital och privat skuldsättning och investeringar i verksamheter inom cirkulär ekonomi.
Ett viktigt hinder för investeringar har varit tydligheten i definitionen av cirkulär ekonomi, t.ex. vad exakt är en cirkulär fastighet eller en cirkulär möjliggörare? Denna brist på definition leder till bristande förtroende, vilket skapar tvivel hos investerare och i slutändan hindrar investeringar. Artikel 8- och 9-fonderna, kräver med avseende på SFDR, en detaljerad definition, så investeringar kan inte komma till stånd utan en definition. Men nu när en cirkulär taxonomi har införts kommer både artikel 8- och 9-fonderna att ha en tydlig definition, vilket innebär att investeringarna väntas öka avsevärt under 2023.
Som en illustration av klimatpåverkan är begränsning av effekterna alltid det primära hållbarhetsmålet för artikel 8- och 9-fonderna. Detta förväntas nu förändras 2023 med ett bredare fokus som omfattar cirkulära tillgångar och portföljföretag som bedriver ekonomisk verksamhet som anses bidra väsentligt till övergången till en cirkulär ekonomi.
Tydliga definitioner och klarhet om hur påverkan faktiskt följs upp och redovisas är avgörande för investerare, särskilt i dagens investeringsklimat med anklagelser om "greenwashing" i fokus. Kraven i SFDR i kombination med en taxonomi för cirkulär ekonomi ger välbehövlig klarhet (även om den är långt ifrån perfekt) som kommer att stärka investerare under 2023.
Den byggda miljön och tillhörande industrier är den största delen av vår ekonomi och dess inverkan på miljön och klimatförändringarna är betydande. År 2023 väntas byggnadssektorn få betydande cirkulära störningar. Denna störning har spridningseffekter i hela ekonomin, varför den också kan betraktas som en drivkraft i sig själv.
Varje förändring eller framsteg av en sådan enorm del av vår ekonomi är viktig för övergången till en cirkulär ekonomi. Nästan hälften av de resurser som utvinns globalt används i den byggda miljön, men definitionen av cirkulär ekonomi inom byggnadssektorn har förblivit oklar. Detta förväntas förändras avsevärt år 2023.
Införandet av en taxonomi för cirkulär ekonomi år 2023 kommer att ha en betydande inverkan. Taxonomin har placerat den byggda miljön i sitt fokus som en målsektor. Det finns nu en tydlig definition av vad som klassificeras som ett betydande bidrag till den cirkulära ekonomin. EU:s initiativ för hållbara produkter förväntas också ha en
effekt på sektorn under 2023. Själva sektorn börjar dock inse att inbäddade koldioxidutsläpp eller koldioxidminskning, i slutändan handlar om material och materialval.
Således anses övergången till en cirkulär ekonomi nu som en viktig del av sektorns övergång till en koldioxidsnål ekonomi.
I samband med detta ökar också både investerarnas och kundernas förståelse för den cirkulära ekonomin, samtidigt som förväntningarna på cirkulär ekonomi ökar. Därför kommer ingen aktör inom byggbranschens värdekedja år 2023 att vara opåverkad av den förväntade cirkulära störningen.
Investerare kommer att flytta investeringsflöden till taxonomi-anpassad, eller åtminstone taxonomi-ambitiös, cirkulär infrastruktur och fastigheter. Definitionen av vad som är eller inte är en cirkulär byggnad blir nu tydligare för investerarna, vilket ger förtroende och med förtroende följer investeringar. Offentliga myndigheter och organ kommer att vara de viktigaste nya kunderna som katalyserar efterfrågan på cirkulärt byggande och bestämmer den omvälvande vägen genom att utveckla ökade politiska mandat, nya mål och obligatoriska standarder.
Utvecklare år 2023 kommer att behöva utarbeta anbudskrav och standarder för att uppfylla kundernas cirkulära mål, och entreprenörer kommer att behöva säkra cirkulära material, hantera leveransutmaningar och utvecklas med avseende på cirkulära byggtekniker. Produkt- och materialleverantörer kommer att behöva utveckla väsentligt annorlunda produkter och material som uppfyller kraven samtidigt som de måste hantera brister i utbudet av t.ex. sekundära och biobaserade material.
Trots de problem som den cirkulära störningen orsakar innebär en cirkulär övergång inom byggsektorn också en stor möjlighet år 2023. Övergångens komplexitet och sammankoppling kommer att tvinga aktörerna att samarbeta och tillsammans utveckla innovativa lösningar. Detta skapar inte bara en möjlighet för etablerade företag att omvandla sig utan skapar också en öppning för nya och ambitiösa aktörer på marknaden under de kommande månaderna.
Kommer 2023 att bli året då övergången till cirkulation tar ett stort steg framåt? Kan det finnas vindar av cirkulär optimism?
Det ser i alla fall ut som om 2023 kommer att innebära större framsteg i övergången än något tidigare år. Regleringen och lagstiftningen är nu mycket mer aggressiv samtidigt som förståelsen för den cirkulära ekonomins roll när det gäller t.ex. att bekämpa klimatförändringar aldrig har varit större.
Både företag, regeringar och investerare inser nu att övergången till en cirkulär ekonomi inte bara är fördelaktig utan avgörande. De som inser att cirkulär ekonomi inte längre är något abstrakt eller perifert, utan snarare konkret och centralt, kommer att skörda de affärsmässiga och ekonomiska vinsterna i gengäld.
Vill du veta mer om energiplanering och färdplaner för nettonollutsläpp? Kontakta Peter Önnby, Chef för Strategisk Hållbarhetsrådgivning hos Ramboll.