Nya EU-förordningen om batterier: det här innebär den för tillverkare

Batteritillverkare står inför en ny EU-förordning som omfattar hela livscykeln för batterier och förbrukade batterier. Det här är vad tillverkarna behöver veta för att ligga steget före förändringarna och samtidigt sträva efter en cirkulär ekonomi.

European flags in front of EU headquarters in Brussels.

facebook linkedin twitter

Europeiska unionen (EU) har nyligen offentliggjort en ny förordning för batterier och förbrukade batterier som ersätter EU:s batteridirektiv. Den nya batteriförordningen, 2023/1542, omfattar hela livscykeln för batterier, från produktion till återanvändning och materialåtervinning.

Eftersom det handlar om en förordning och inte ett direktiv gäller exakt samma regler i alla EU-medlemsstater. Förordningen innebär också nya skyldigheter för tillverkare beroende på batterityp, till exempel:

Deklaration av koldioxidavtrycket
Krav på andelen återvunnet material
Krav på prestanda och hållbarhet
Skyldigheter avseende avlägsnande och ersättande
Märkning med information om bland annat kapacitet och användningstid

Förordningen innebär nya skyldigheter även för importörer, distributörer och behöriga ombud.

En kort historik över batterilagstiftningen

Den första EU-lagstiftningen som omfattar batterier och förbrukade batterier, EU-direktivet om batterier och ackumulatorer (2006/66/EG), trädde i kraft 2006. Alla 27 medlemsstaterna införlivade direktivet i sin nationella lagstiftning.

De ökande miljömässiga, sociala och ekonomiska utmaningarna med batterier gjorde att Europeiska kommissionen föreslog en uppdatering av lagstiftningen för att åtgärda bristerna i direktivet från 2006. Europeiska kommissionen har utformat batteriförordningen i linje med den europeiska gröna given och EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi. Syftet med förordningen är inte bara att reglera hanteringen av förbrukade batterier. Den tar hänsyn till hela livscykeln för batterier, från utformning och tillverkning till återtagande och bortskaffande.

Den nya förordningen föreslogs i december 2020, och efter flera förhandlingsrundor trädde den nya batteriförordningen, 2023/1542, i kraft den 17 augusti 2023. Vissa bestämmelser kommer att gälla från och med den 18 februari 2024, medan andra kommer att bli relevanta under de närmaste åren.

Förordning jämfört med direktiv

EU-lagstiftningen innebär att ett direktiv fastställer bindande mål men ger varje medlemsstat möjlighet att välja hur målen ska uppnås genom nationell lagstiftning. En förordning blir däremot tillämplig lag i alla medlemsstater så snart den träder i kraft.

Tillverkare föredrar ofta förordningar eftersom de innebär att samma krav gäller i alla EU-medlemsstater. Det är lättare att hantera regler som gäller i ett antal länder och det ger en rättvisare konkurrens. Harmonisering och en konsekvent uppsättning regler i hela EU gör det lättare att följa reglerna – särskilt för internationella marknadsaktörer.

Under senare år har det föreslagits – och i vissa fall redan genomförts – att flera av avfalls- och miljödirektiven ska omvandlas till förordningar när det är dags för uppdatering av dem. Förutom batteriförordningen handlar det även om förordningen om allmän produktsäkerhet (GPSR, 2023/988) och om följande gällande EU-direktiv: direktivet om förpackningar och förpackningsavfall (94/62/EG), direktivet om uttjänta fordon (2000/53) och ekodesigndirektivet (2009/125).

Batterityper som omfattas

Förordningen omfattar fem kategorier av batteri i stället för tre, uppdelat efter tillämpning och vikt:

Bärbara batterier
Elfordonsbatterier
Industribatterier, med underkategorin stationära batterienergilagringssystem
Batterier för lätta transportmedel
Batterier för startmotor, belysning och tändsystem (startbatterier)

Skyldigheterna och tidsfristerna är definierade för specifika typer av batterier. Det innebär att olika krav gäller för olika typer av batterier, så tillverkarna måste vara uppmärksamma.

Battery types covered by the new legislation — Figur 1: Översikt över batterityper

Nya begrepp och nya skyldigheter för tillverkare

Till skillnad från det tidigare batteridirektivet innehåller den nya batteriförordningen ambitiösa krav som omfattar hela livscykeln för batterier. Där ingår även den andra livscykeln, med reparation, återtillverkning, materialåtervinning och återanvändning av olika typer av batterier. Vissa av skyldigheterna finns redan i det nuvarande systemet enligt batteridirektivet 2006/66, men många är nya och innovativa. De flesta skyldigheterna gäller tillverkare av batterier som viktiga intressenter och inför villkor som måste uppfyllas innan batterier får släppas ut på EU-marknaden.

Den nya batteriförordningen är uppdelad i 14 kapitel och behandlar bland annat följande ämnen:

Hållbarhet: Syftet är att uppnå hållbar design och produktion av batterier genom att införa krav på prestanda, hållbarhet och märkning, bland annat QR-koder och ett batteripass.
Materialåtervinning: Syftet är att främja materialåtervinning och insamling av batterier genom att fastställa högre återvinningsmål och införa ett effektivt system för återtagande av förbrukade batterier.
Ansvarsfull anskaffning: Syftet är att främja ansvarsfull och etisk anskaffning av batterimaterial genom att fastställa minimikrav för tillbörlig aktsamhet när det gäller uppgifter om leveranskedjan.
Minskat koldioxidavtryck: Uppmuntrar användning av koldioxidsnål teknik för batteritillverkning för att stödja EU:s mål att uppnå klimatneutralitet senast 2050.
Öka den europeiska batterimarknadens konkurrenskraft: Syftet är att stärka den europeiska batteribranschen genom att främja innovation, tillväxt och en robust leveranskedja för elfordon och energilagringssystem.
Utökat producentansvar: Skärper batteriproducenternas skyldigheter genom att hålla dem ansvariga för produkternas miljöpåverkan under hela livscykeln.

Tidslinje och tidsfrister

EU:s batteriförordning trädde i kraft 2023, men vissa skyldigheter kommer att börja gälla först under de närmaste åren, på specifika datum för varje batterityp. Batteriförordningen kännetecknas av att många av detaljerna om hur de operativa skyldigheterna ska uppfyllas inte finns i själva förordningstexten utan kommer att specificeras av EU-kommissionen genom föreskrifter eller så kallade delegerade akter eller genomförandeakter. Förordningen fastställer tidsfrister för när kommissionen senast ska ha antagit akterna. Om processen försenas börjar skyldigheterna gälla senare. Tidslinjen nedan ger en icke-uttömmande översikt över tidsfristerna i EU:s batteriförordning.

Timeline for battery legislation — Figur 2: Tidsfrister och datum för tillverkarens skyldigheter enligt EU:s batteriförordning

Ligga ett steg före de nya kraven

Syftet med den nya batteriförordningen är en hållbar livscykel för batterier. Ramboll har en stark historik när det gäller att stödja Europeiska kommissionen (se nedan) och industrin med batterirelaterade projekt, och vi är redo att hjälpa tillverkarna uppfylla de nya kraven. Bland annat genom:

- Hjälp med tillverkarens skyldigheter: Hjälpa kunder förstå vilka skyldigheter som gäller för alla typer av batterier och ge råd om definitioner och undantag från förordningens tillämpningsområde. Ramboll har lång och bred erfarenhet av att hjälpa kunder bedöma vilka skyldigheter de har som tillverkare enligt EU-lagstiftningen, med högnivåöversikter och bristanalyser.

- Internationellt stöd: Erbjuda en internationell översikt över lagstiftning och politisk utveckling när det gäller batterier i olika geografiska områden. Tack vare tidigare projekt har Ramboll utmärkt överblick över regelverk och politiska trender i Europa, Asien och Stillahavsområdet och USA och insikter om förhållandena även i andra delar av världen. Med vårt globala nätverk av specialister är vi väl positionerade för att stödja kunder på internationell nivå.

Projekterfarenhet

Regulatoriskt stöd för en kund (batteritillverkare) om konsekvenserna av den nya EU-batteriförordningen

- Ramboll ger kunden råd om konsekvenserna av den nya batteriförordningen för tillverkare av batterier som vill släppa sin produkt på EU:s inre marknad. Fokus ligger på producentens skyldigheter, men tjänsten innehåller även stöd med kategorisering av batterier, registreringspraxis, juridiska frågor och tidslinjer.

Tekniskt stöd för genomförandet av den nya EU-batteriförordningen mellan 2023 och 2025

- Ramboll stödjer i dag Europeiska kommissionen med utvecklingen av sekundärlagstiftning för den nya batteriförordningen. I den funktionen kommer vi att bedöma möjligheterna till standardisering av laddningsenheter för vissa batterier och hur en rättslig skyldighet att standardisera laddningskablar skulle kunna utformas. Nya märkningar för batterier kommer också att utformas som en del av processen.

Sammanfattningsvis innehåller den nya batteriförordningen mycket ambitiösa krav som omfattar hela livscykeln för olika batterityper. Tillverkare och andra intressenter får fler skyldigheter att uppfylla genom de nya målen för hållbarhet och materialåtervinning och måste även uppfylla krav på ansvarsfull anskaffning och ett minskat koldioxidavtryck. Förordningens helhetsstrategi kan bli en modell för annan EU-lagstiftning som håller på att ses över. Hållbarhet kommer inte längre att vara något som är trevligt att ha, utan en väl definierad skyldighet.

”Ramboll har en stark historik när det gäller att stödja Europeiska kommissionen och industrin med batterirelaterade projekt, och vi är redo att hjälpa tillverkarna uppfylla de nya kraven.”

Felicitas Frick

Senior Consultant, Ramboll Environment & Health

Vill du veta mer?

Felicitas Frick
Senior Consultant
+49 1522 2583947
Ferdinand Zotz
Principal, Circular Economy and Resource Management
+49 89 978970141
Deborah Spillane
Global MarComm Lead
+45 53 67 10 43