Stockholm Central: Berättelsen om en urban förvandling

Stockholms Centralstation är Sveriges största knutpunkt för transporter och öppnade i hjärtat av huvudstaden 1871. Idag står den inför en förändring för kunna hålla jämna steg med den förväntade ökningen av järnvägstrafiken, för att förbättra de intermodala anslutningarna samt för att skapa ett helt nytt, vibrerande och multifunktionellt stadsområde.

Förändringen är en del av en bredare urban och regional mobilitetsstrategi som skulle kunna bidra på ett avgörande sätt till att nå hållbarhetsmålen. Att göra det kräver emellertid ett nytt tänkande, från vad en transportknutpunkt ”är” till vad den ”gör”. Ramboll samt deras partner är med i det vinnande uppdraget för att förnya stationsområdet. Det nya området kallas Centralstaden och kommer att innefatta sex kvarter med blandade anvvändningsområden. Centralstationen byggs delvis om. Nedan tittar vi närmare på tre sätt som projektet kommer att driva miljömässig och social hållbarhet.

1. Koldioxidsnål knutpunkt för koldioxidsnål mobilitet

Järnvägar är den grönaste formen för transporter med höga volymer och därför avgörande för en koldioxidsnål livsstil och ekonomi. Järnvägar avger mindre utsläpp, minskar trafikstockningar och kan transportera fler kunder och fraktgods med mindre energi än de flesta transportsätt. Även själva Centralstaden syftar dock på att bli en koldioxidsnål knutpunkt.

Ramboll är en del av klimat- och energiteamet som fått i uppgift att använda datadrivna, vetenskapsbaserade mål för att säkerställa att projektet har minsta möjliga koldioxidavtryck ur ett livscykelperspektiv. Detta innefattar att tillämpa ett klimatorienterat perspektiv på varje utvecklingskomponent, som att mäta nyttjandegraden för byggnaderna som skapats, återanvända gamla byggnader och återvunnet material, samt att använda nya material med ett lågt klimatavtryck.

Ett av Rambolls viktigaste fokus i projektet är att minska inbäddad koldioxid, inklusive för projektets föreslagna däck som täcker spåren samt för större delen av det 35 000 kvm stora projektområdet.

För att minska koldioxidpåverkan kommer däcket att använda en hybrid banöverbyggnad av stål och trä för de kommersiella fastigheterna. Golvpaneler i trä ersätter system med högre halter koldioxid, som stål och betong. Med det större hållbara ekonomiska ekosystemet i åtanke bytte teamet ut vissa designelement i planen, från traditionell betong till stål från Sveriges fossilfria stålverk för att ytterligare minska koldioxiden.

2. Från barriär till bro för invånarna

För att främja Stockholms stadsliv prioriterar Ramboll den mänskliga dimensionen och sociala förhållanden så att Centralstaden ska kunna fungera för nuvarande invånare, framtida invånare samt besökare till huvudstaden. Detta inkluderar att införliva sociala element förknippade med kapacitet, robusthet samt trafikflödet för flera mobilitetssätt och transportsätt. Den gamla centralstationen var en barriär som splittrade kvarteren runt stationen och gjorde det svårare för fotgängare att ta sig från punkt A till B. Genom att överdäcka järnvägsspåren kommer de nya stationerna istället att knyta samman staden bättre utan att påverka den historiska stadssilhuetten. Eftersom projektet kommer att byggas under många år och faser, kommer det att länkas till andra infrastrukturprojekt som utformats för att förbättra mobilitet och beboelighet. Dessa inkluderar ihopkoppling till Stockholms tunnelbana och busslinjer, anslutningar till flyg och regionala tåg, såväl som infrastruktur för fotgängare och cyklister.

3. Förvalta naturkapitalets värde

Projektets nya stadsområde och koldioxidsnåla däck har potential att förvandla området till en oas mitt i en tätbebyggd stadsmiljö. Detta innefattar att förbättra den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna, vilket bidrar till människor välbefinnande och den totala livskvaliteten. Ekosystemtjänster varierar från att producera syre till markinfiltration för att hantera vattenkvaliteten samt mycket mer.

Ramboll kommer att som ledare för projektets ekosystemtjänster identifiera projektrelaterade ekosystemtjänster och analysera hur de påverkas av projektets utformning. Stadssamhällen tenderar att sätta värde på förvaltningsåtgärder för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som betonar kulturtjänster som förströelse, utbildning och kulturarv. Eftersom dessa kulturtjänster kan vara svåra att kvantifiera och tilldela ett värde i pengar, kan Ramboll-teamets arbete vara ovärderligt för att påvisa dessa aspekter av den hållbara utvecklingen.

Projektet kommer att planeras vidare under 2023.

Kontakta redaktören för denna artikel genom att e-posta till: Mercedes Beaudoin, senior copywriter, Ramboll