EU:s taxonomi som ett affärskrav

En obligatorisk deadline löpte ut i januari 2022, vilket markerar en viktig milstolpe i anpassningen till EU:s taxonomi. Förfallodatumen närmar sig nu för redovisning av miljömålen: begränsning av klimatförändringar och klimatanpassning. Dessutom förväntas snart publiceringen av de tekniska kriterierna för de återstående fyra målen.

Även om de flesta förväntar sig att regelefterlevnad är en av huvudorsakerna till att följa EU:s taxonomi, har vi sett andra strategiska anledningar till varför det är avgörande att utvärdera din verksamhet i förhållande till EU:s taxonomi.

Vissa företag är inte tvungna att redovisa anpassningsgraden men gör det frivilligt av andra anledningar. Andra behöver istället se affärsmodellen först innan de lägger ner det stora arbete som krävs för att utvärdera företagets grad av anpassning till EU:s taxonomi. Detta väcker en central fråga – varför är en anpassning till EU:s taxonomi ett affärskrav?

Baserat på vår erfarenhet och dialogen med företag på väg att redovisa EU:s taxonomi, har vi identifierat sex viktiga skäl till varför en anpassning till EU:s taxonomi är avgörande för en verksamhets framgång.

Regelefterlevnad är en av de enklaste och mest krävande anledningarna till anpassning till EU:s taxonomi – det står i lagen. För företag som faller under direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD) eller förordningen om hållbarhetsupplysningar (SFRD) krävs regelefterlevnad redan från nästa år. De som inte faller under dessa kommer antagligen behöva redovisa anpassningsgraden från och med 2024, under NFRD: Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD).

Tidslinjen nedan visar när rapportering om taxonomiska kvalifikationer och anpassning kommer att förfalla för var och en av de tre grupper som påverkas av EU:s taxonomi. Vissa företag kan falla under flera grupper, ex.vis kreditinstitut som kan påverkas både av NFRD som ett finansiellt företag och av SFDR när de erbjuder investeringsprodukter.

Skiftande tidslinjer, nationella implementeringar av EU-direktiv av medlemsstater och tvetydigheter vad gäller redovisningskraven ger en bristande klarhet bland företagen om de behöver anpassa sig till EU:s taxonomi redan under kommande år eller ej. Under sådana omständigheter rekommenderar vi att ta det säkra före det osäkra och börja granska anpassningen av de ekonomiska verksamheterna på en gång.

På så sätt är företagen förberedda, oberoende av det som sker i framtiden, och har alla processer, system och personal på plats när redovisningskraven förfaller under CSRD.

Finansinstituten måste rapportera taxonomianpassningen och därmed behöva få återkoppling från de enheter de investerat i för att göra detta. Med andra ord: för att finansinstituten ska kunna beräkna sin taxonomianpassning, kommer de att behöva taxonomianpassningens siffror från investeringsobjekten.

Flera av våra kunder har faktiskt nämnt att deras finansierande parter redan frågat och anmodat dem att dela taxonomianpassningen även om de för närvarande inte är tvingade att redovisa kvalifikationerna.

Att redovisa din taxonomianpassning kommer även att öka finansieringsmöjligheterna. Taxonomianpassningen för icke-finansiella företag kommer antagligen att påverka finansinstitutens investeringsbeslut, eftersom de själva i hög grad vill vara anpassade. Många kommer troligen att vara mer intresserade av att investera i projekt och företag som har en hög grad av anpassning till taxonomin.

När du söker extern finansiering för ett projekt eller företag kan det troligen locka till sig investerare om du redovisar anpassningen till EU:s taxonomi.

Av samma anledningar kan eventuellt intresserade investerare kräva en redovisning av företagets anpassning till taxonomin från företaget eller projektet, innan de investerar i det. Att redovisa att din taxonomianpassning är klar kommer att göra det lättare att prata med eventuella finansiella partner.

Allt eftersom taxonomin blir ett vanligt uttryck för att definiera hållbarhet, blir det allt vanligare att förväntningarna från offentliga myndigheter, relevanta licensmyndigheter och påtryckningsgrupper inte bara är att uppvisa anpassning utan även höga procentandelar av den. På samma sätt som företagens hållbarhet har blivit ett tillstånd att driva verksamhet, visar en anpassning till EU:s taxonomi ett proaktivt och positivt tillvägagångssätt för hållbarhetsinsatser som underbyggs i ett ”gemensamt språk”.

Det visar ett åtagande för en långsiktigt och hållbart värdeskapande. Trycket på att ligga före nationell och EU-lagstiftning kommer att öka eftersom en rimlig procentsats enligt taxonomin kommer att ge ett reellt tillstånd att bedriva verksamhet som t.ex. koncessionsavtal men också ett symboliskt som den allmänna opinionen.

Detta affärskrav påminner företagen om att de måste ta hänsyn till leveranskedjan och påverkan som den kommer att ha på kravet att anpassa sig till taxonomin. Kunders inköpsavdelningar kommer troligtvis att ”kräva” en taxonomianpassning från sina leverantörer, eftersom inköpet av varor eller tjänster troligen kommer att bli en del av deras egen anpassning.

Både anpassningen och en hög procentandel kommer att förvandla företaget till den föredragna tjänste- eller varuleverantören för många kunder. Eller tvärtom om anpassningen är låg. Intressenter längs hela värdekedjan kommer att förvänta sig och kräva en redovisning och troligtvis också vissa fastställda procentandelar för anpassningsgraden. Hur som helst kommer anpassningen troligtvis att bli ett krav vid upphandlingar.

Anpassningen till taxonomin och själva ambitionen att anpassa sig låter företaget ligga före lagstiftningen, såväl som tillstånd, licenser etc. En stark fortsatt anpassning kommer att säkerställa en ur flera synpunkter stark position i framtiden, när det gäller t.ex. regelefterlevnad, effektivitet, varumärken, kunder etc.

Plattformen för hållbar finansiering anser att det är mycket viktigt att EU:s taxonomi anpassar sig efter, och baserar sig på, andra EU-direktiv och föreskrifter. Detta innefattar inte bara nuvarande tillämpliga föreskrifter och direktiv, utan även de som är under utveckling.

EU:s taxonomi är också starkt vetenskapsbaserad och ligger i linje med de hållbarhetsmål som satts upp för att följa Parisavtalet. Det indikerar att taxonomin kommer att förberedas för kommande EU-lagstiftning, särskilt under the Green Deal.

Förutom EU:s lagstiftning är taxonomin också i stor utsträckning baserad på ramverk för bästa praxis, både allmänna och branschspecifika metoder och standarder, samt både nationellt och globalt. Eftersom den utvecklades med viktiga bidrag och starkt engagemang från sektorspecifika intressenter, betyder en anpassning till EU:s taxonomi en anpassning till sektorspecifik bästa praxis.

Taxonomin driver effektiviteten inom många olika områden som till exempel energi och vatten såväl som material. Anpassningen kommer att driva övergripande effektivitetsvinster men även, eftersom taxonomi ofta refererar till dem, bästa praxis och bästa tillgängliga teknik för de olika ekonomiska verksamheter som kommer i fråga. Att förbättra effektiviteten och innovationen leder ofta till mätbara ekonomiska besparingar.

Anpassningen kan också snabba upp planeringen av ansökningar för byggprojekt såväl som tillståndsförfaranden. Att förkorta tidsramarna som krävs för att placera, planera, bygga och ta i drift en fabrik, bidrar direkt till ökade intäkter och minskar kostnader till följd av förseningar.

Ovan har vi angivit de huvudsakliga skälen till att EU:s taxonomi är ett affärskrav, bortom det faktum att det är ett lagkrav att rapportera om taxonomin. Företag påverkas troligen indirekt av EU:s taxonomi genom värdekedjan och att aktivt arbeta med taxonomin är vettigt från ett strategiskt perspektiv.

Huvudsakligen är det genom att förstå skälen och utvärdera vikten och relevansen för vart och ett av dem som det vi kallar taxonomimöjligheten framträder. Vare sig du måste anpassa dig eller ej – det är troligt att taxonomi kommer att påverka företagets konkurrenskraft inom en snar framtid.