Man brukar tala om hållbarhet ur tre perspektiv – social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Social hållbarhet sätter människan i fokus och handlar om våra mänskliga rättigheter. Ur ett stadsplaneringsperspektiv kan social hållbarhet liknas vid ett paraply under vilket allt handlar om att skapa städer och samhällen med ett gemensamt mål: människors välbefinnande.
Social hållbarhet skapar förutsättningar för välmående
Social hållbarhet kan inbegripa allt från barns rättigheter och personalfrågor till om man ska rusta upp eller bygga ett nytt bostadsområde. Ett socialt hållbarhetsarbete kan till exempel ske i ett utsatt område, på en arbetsplats eller i befintlig bebyggelse i innerstaden. Det finns ingen mall eller färdiga lösningar att kopiera och återanvända utan det handlar om att skapa förutsättningar för ett gott liv utifrån de förutsättningar som finns i varje enskilt fall.
Handlar om både den fysiska och sociala miljön
Fysisk och social miljö påverkar varandra – det händer något när de möts och det funkar inte att bara jobba med den ena. På en arbetsplats kan social hållbarhet handla om att skapa förutsättningar för fler fysiska möten och att aktivt arbeta mot rasism och diskriminering. I ett bostadsområde får man ta hänsyn till många olika saker. Där kan faktorer som täthet, om byggnader och människor är utspridda eller koncentrerade till ett mindre område, hur solen rör sig och skuggarna faller på en innergård, hur höga husen är eller hur det ser ut socioekonomiskt spela en avgörande roll.
Ett långsiktigt arbete för delaktighet
I så kallade utsatta områden handlar social hållbarhet ofta om att arbeta med att skapa jämlika förutsättningar. Tankesättet måste komma in tidigt i planeringen och det kan vara tålamodskrävande eftersom det kan ta tio år eller mer för att effekten ska märkas. Större projekt genomförs ofta stegvis – för att uppnå delaktighet och bygga tillit och relation till människorna som bor i området är det viktigt att de involveras från början.
Lönsamhet och social hållbarhet
Eftersom social hållbarhet i första hand handlar om att människor ska må bra pratar vi ogärna om lönsamhet och effektivitet i det här sammanhanget. Men faktum är att den psykosociala arbetsmiljön är oerhört viktig för produktiviteten – en person som trivs på sitt jobb presterar sannolikt bättre. På samma sätt är det mer troligt att en person som trivs i sitt bostadsområde mår bättre och är mån om att ta hand om sin närmiljö. Och en väl fungerande skola har till exempel stor inverkan på ett fastighetsbestånds långsiktiga ekonomiska utveckling.
