Marie Beckman
2 april 2024
Experterna svarar: Vad innebär det att barnkonventionen blir lag i Sverige?
Barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020. Det betyder att barnet som rättighetsbärare får en stärkt ställning och att de som arbetar med barn som befinner sig i utsatta situationer får ett skarpare juridiskt verktyg.
Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som innehåller bestämmelser om barnets mänskliga rättigheter. Den slår fast att barn inte är föräldrars eller vårdnadshavares ägodelar utan individer med egna rättigheter.
Barnkonventionen synliggör att barn är kompetenta och handlingskraftiga individer, som är fullvärdiga medborgare, samtidigt som de är i behov av stöd och skydd. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar och fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn.
Stärkt ställning för barnen i Sverige
Att barnkonventionen blev lag betyder att barns rättigheter får en stärkt ställning och att vi får ett skarpare juridiskt verktyg för att skydda det enskilda barnet. Det gäller särskilt barn i utsatta situationer, till exempel barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen. I och med att den är lag kommer barnkonventionen dessutom att fungera som skyddsnät när andra bestämmelser och lagar inte räcker till.
Möjligheter och skyldigheter för den offentliga sektorn
Nu när barnkonventionen är lag ska all offentlig verksamhet genomsyras av ett barnrättsperspektiv. Det skapar större möjligheter (och skyldigheter!) för myndigheter, rättsväsende och andra beslutsfattare att omsätta rättigheterna i barnkonventionen i praktiken. Eftersom myndighetsbeslut kan baseras på en enda lag behöver handläggare och beslutsfattare följa barnkonventionen på ett annat sätt än tidigare.
Som lag har den dessutom företräde över regler och bestämmelser som inte är lagstadgade. Att barnkonventionen fått status som lag är en politisk markering som signalerar att barnets rättigheter är en prioriterad fråga.
Förutom det lagtekniska arbetet kräver förändringen ett kunskapslyft om barnets rättigheter bland kommuner, regioner och statliga myndigheter.
Fem framgångsfaktorer för barnrättsarbete
1. Barnrättsperspektivet ska synliggöras i alla myndighets- och styrdokument!
Olika grupper av barn och unga ska synliggöras i styrdokument på alla nivåer, från de mest övergripande planerna ner till konkreta verksamhetsplaner och arbetsplaner. Gör en översyn över alla dokument och säkerställ att barnrättsperspektivet finns med och tar plats i målformuleringar.
2. Följ upp arbetet!
Att jobba rätt och riktigt med barnrättsperspektivet är en lärandeprocess som innebär att arbetet måste följas upp och bevakas. Uppföljningen ska bidra till att synliggöra skillnader i levnadsvillkor.
3. Höj kunskapsnivån/genomför utbildningsinsatser!
Ny lagstiftning innebär ökade krav på kompetens hos beslutsfattare och myndigheter. Lär känna bestämmelserna och förbered er så att de blir en verklig del av er vardag.
4. Frigör utrymme!
Barnrättsperspektivet innebär ett förändringsarbete även i arbetssätt. Frigör tid för handläggare att faktiskt hinna tillgodose bestämmelserna ordentligt.
5. Se barnet!
Kom ihåg att alla barn inte tycker och tänker samma sak eller bär på samma erfarenheter bara för att dom är barn. Ta hänsyn till sociala perspektiv och tänk på att barn i särskilt utsatta situationer kan behöva extra stöd.
Bakgrund och den nya lagens uppkomst
FN:s generalförsamling antog barnkonventionen den 20 november 1989. Idag har 196 stater ratificerat, det vill säga förpliktat sig att följa, barnkonventionen. Även om den svenska regeringen ratificerade den redan året därpå är det först den 1 januari 2020 som den blev svensk lag.
År 2013 tillsatte regeringen en utredare som hade i uppdrag att kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter stämmer överens med barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Två år senare, år 2015, utvidgades uppdraget till att även inkludera ett förslag på hur barnkonventionen skulle kunna bli svensk lag.
Kartläggningen visade på en rad brister när det gäller genomslaget för barns rättigheter enligt barnkonventionen. Tydligast var det när det gällde principen om barnets bästa och barns rätt att uttrycka sina åsikter. Utredningen kom också fram till att synen på barn och hur barn bemöts av myndigheter inte utgår från barn som bärare av rättigheter och att de ibland särbehandlas negativt i förhållande till vuxna.
Ett konkret exempel är migrationsområdet där barnens egna asylskäl sällan prövas i beslut om uppehållstillstånd. Dessutom kan vuxna agera mot sina barn på ett sätt som hade varit straffbart om det varit mot en annan vuxen men accepteras för att de är föräldrar till barnet.
Vill du veta mer? Läs hela barnkonventionen här eller en kortversion här.
Stöd och råd
Om du eller någon närstående behöver stöd och råd med koppling till Barnkonventionen rekommenderar vi att du vänder dig till Barnombudsmannen.
Fråga experterna
Våra experter inom hållbarhet, innovation och samhällsplanering svarar på frågor och reder ut krångliga begrepp. Har du en fråga som du funderat på, men aldrig fått tillfälle att ställa till en ingenjör eller samhällsrådgivare? Mejla din fråga till kommunikation@ramboll.se så kanske svaret på just din fråga blir publicerad.
Vill du veta mer?
Marie Beckman
Senior Consultant
+46 73 231 79 60