Tony Janhunen
9 juli 2023
Experterna svarar: Vilka är de tre vanligaste brotyperna?
När du tänker på en bro ser du kanske Golden Gatebron eller Brooklyn Bridge framför dig, men de flesta broar är betydligt mindre och konstruerade på ett helt annat sätt. När man bestämmer vilken typ av bro man ska bygga tar man hänsyn till hur långt det måste vara mellan stödpunkterna, så kallad spännvidd. Man väger också in vilket utrymme det finns att bygga på höjden, så kallad konstruktionshöjd, och hur grundläggningsförhållandena ser ut. De tre vanligaste brotyperna i Sverige är:
1. Plattramsbro – Sveriges vanligaste bro
Titta närmare nästa gång du går eller cyklar under en väg – förmodligen passerar du under en plattramsbro.
Plattramsbron byggs av betong, och är Sveriges vanligaste brotyp. Precis som namnet antyder utgörs den av en enkel, fyrkantig ramkonstruktion. Plattramsbron är billig att bygga, men metoden funkar bara upp till en viss spännvidd och används bara när man gör små broar. En stor fördel med plattramsbron är att den är så gott som underhållsfri. Det finns inga delar som utsätts för slitage och måste bytas ut eftersom den är helt uppbyggd kring ramen som hålls på plats av jordtrycket från sidorna.
Balkbron består av betong- eller stålbalkar med en platta mellan balkarna.
Sveriges längsta broar
- Öresundsbron – Snedkabelbro, 7845 meter
- Ölandsbron – Balkbro, 6072 meter
- Igelstabron – Balkbro – 2140 meter
- Sundsvallsbron – Balkbro, 2109 meter
- Umeälvsbron – Balkbro, 1937 meter
- Höga Kustenbron – Hängbro, 1876 meter
Den används ofta när man vill bygga en bro med lite längre spännvidd, det vill säga längre mellan stödpunkterna. En fördel när man bygger balkbroar av stål är att trafiken under bron bara behöver stängas av under kortare perioder – stålbalken skjuts ut från sidan eller lyfts på plats så att trafiken under bron kan rulla på som vanligt under större delen av byggperioden. En balkbro kräver dock att det finns mycket konstruktionshöjd tillgänglig.
Plattbron är en enkel brokonstruktion som består av en betongplatta som gjuts på ett antal stöd beroende på hur lång bron ska vara.
Till skillnad från balkbron behöver det inte finnas så mycket konstruktionshöjd tillgänglig eftersom lasten kan spridas på större bredd. Eftersom brotypen bara klarar kortare spännvidder lämpar den sig brotypen bäst där det är möjligt att placera stöden relativt tätt. En längre plattbro byggs genom att lägga till fler stöd.
I Sverige är det ovanligt med broar med riktigt långa spännvidder. Då krävs mer spektakulära brokonstruktioner. Höga Kustenbron är till exempel en hängbro där vägbanan bärs upp av höga pylontorn via hängkablar som sedan förankras i berg på land. En variant på hängbron är snedkabelbron där brobanan bärs upp av höga pylontorn via sneda kablar infästa i brobanan. Tjörnbron och huvudspannet på Öresundsbron är exempel på snedkabelbroar.
Fråga experterna
Våra experter inom hållbarhet, innovation och samhällsplanering svarar på frågor och reder ut krångliga begrepp. Har du en fråga som du funderat på, men aldrig fått tillfälle att ställa till en ingenjör eller samhällsrådgivare? Mejla din fråga till kommunikation@ramboll.se så kanske svaret på just din fråga blir publicerad.
Vill du veta mer?
Tony Janhunen
Head of Department
+46 70 319 09 91