Kaj 16 Göteborg

Det 37 500 kvadratmeter stora projektet ligger vid flodkanten. Kaj 16 utgör en fokuspunkt för stadsdelens utveckling. Området, som heter Lilla Bommen, kommer att genomgå en rejäl ansiktslyftning. Nya gatuplaner kommer att öppna hamnområdet och göra kajerna tillgängliga. När det är klart kommer det att finnas arbetsplatser och bostäder för cirka 25 000 personer i området.

Vår kund Vasakronan är en av Sveriges största företag med 168 egendomar med ett totalt område på 2,4 miljoner kvm. År 2030 siktar Vasakronan på att ha en helt klimatneutral värdekedja.

I Kaj 16-projektet samarbetar Ramboll med arkitekter på Dorte Mandrup A/S och Bisgaard landskap.

Hybridlösning

Projektgruppen utmanades med en ambitiös koldioxidprofil inklusive återanvändning av byggmaterial från den befintliga strukturen och en trästruktur och fasad. Byggnaden kommer att vara LEED-platinacertifierad.

Projektet erbjuder en fallstudie av hur långt vi har kommit med träbyggnader. Utvecklaren ville ursprungligen att hela byggnaden skulle vara gjord av trä, men Rambolls ingenjörer visade hur en hybridlösning skulle vara bättre.

”För Kaj 16 var det första vi gjorde att skapa tio olika modeller baserade på olika material för att bedöma koldioxidpåverkan från var och en: en traditionell betongbyggnad, en i stål och så vidare. Vi fann att det som utvecklaren från början trodde skulle vara det mest hållbara – en byggnad enbart gjord av trä – inte fungerade lika bra som en hybridbyggnad”, säger Riccardo Pedroni, medarbetare och träspecialist på Kaj 16-projektet.

Teamet fann att den bästa lösningen var att använda betong för kärnor och pallnivåer, och trä för den återstående överbyggnaden - balkar, pelare och plattor. Om kärnorna hade varit gjorda av trä skulle de ha varit för stora, vilket skulle leda till en ineffektiv materialanvändning.

Resultaten bekräftade de från en nyligen genomförd Ramboll-studie som granskade alla egna träprojekt i världen och drog slutsatsen att över en viss höjd presterar hybridbyggnader bättre.

"Trä är utmärkt i byggnader upp till 15-20 våningar, men när vi väl når högre höjder kommer andra material sannolikt att vara bättre. Så det är inte en lösning som passar alla, förklarar Frank Schwartz, head of department & spearhead för höghus i Danmark.

Vid Kaj 16 kunde material återanvändas från platsens ursprungliga struktur för att minska koldioxidpåverkan och lindra inneboende svaga punkter i att bygga med trä.

"Vi tog den befintliga betongkonstruktionen, som var en något föråldrad byggnad från 1960-talet, och krossade betongen, separerade den från armeringsjärnen och återanvände den i den nya betongblandningen för grunden och kärnorna", förklarar Frank Schwartz.

"Vi planerar också att placera återvunnet litet torrt ballast ovanpå betongdäcket för att förbättra däckets akustik och vibrationsrespons. Genom att göra det undviker vi också att placera våt betong ovanpå virket, vilket mildrar en av träets svaga punkter.”

”Vi kan göra byggnader i trä, stål, betong eller 200 olika hybrider. Men genom att använda data och modellera olika lösningar kan vi säkerställa att den färdiga byggnaden faktiskt är bättre för den specifika platsen”, tillägger han.