Ramboll har utvecklat en tillämpning av ekosystemtjänster för CropLife Europe (tidigare European Crop Protection Association) i samarbete med Wageningen University när de fattar beslut om hållbar användning av herbicider i livsmedelsproduktion. Detta ger både herbicidtillverkare och europeiska tillsynsorgan en beslutsram som förutsäger sociala, ekonomiska eller miljömässiga avvägningar för olika ogräshanteringsstrategier.

Blommande ettåriga växter, perenner och vedartade icke-målväxter kan växa genom en gröda, i skötta åkerkanter eller i åkergränser eller häckar. De tillhandahåller värdefulla matkällor och skydd för vilda djur. Skadliga ogräs måste dock bekämpas för att skydda grödor, skörd och jordbruksinkomst.

Detta projekt, som avslutades 2020, utvärderade grödor som odlats över hela Europa och jämförde ett urval av ogräshanteringsstrategier för att hitta en balans mellan växtskydd, växtskydd utan mål och ogräsbekämpning.

Målet var att utveckla ett ramverk för konsekvensbedömning som kan tillämpas på bedömningen av användningen av växtskyddsmedel (PPP) och som uppfyller kraven i EU-kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning. Syftet var att bättre förstå de samhällsekonomiska och miljömässiga avvägningar som är förknippade med att uppfylla en rad specifika skyddsmål (SPG) – som indikerar olika skyddsnivåer och ogräshanteringsmetoder – och att informera om hur konkurrenskraften för jordbruket inom Europeiska gemenskapen kan skyddas. Ramverket "testades" med hjälp av fallstudier representativa för länder i norra, centrala och södra Europa, och en rad olika grödor och scenarier för ogräshantering.

Teamet för ekosystemtjänster och naturkapital hos Ramboll arbetade med Wageningen University på utvecklingen av detta ramverk och sammanförde ett team av växtspecialister, ekotoxikologer, ekonomer och agronomer.

Alla konsekvenser av de olika SPG:erna – mätta med hjälp av ekosystemtjänster och samhällsekonomiska indikatorer och mått – värderades kvalitativt eller kvantitativt och jämfördes för att härleda nettoförändringar mellan scenarier i varje fallstudie. I denna bedömning påvisades avvägningar mellan en förändring i SPG och en förändring i jordbrukarnas praxis, vilket kopplade tillbaka till potentiellt negativa effekter eller fördelar på avkastning, sysselsättning, ogräshanteringskostnader eller miljön.

De samhällsekonomiska konsekvenserna av de olika SPG-alternativen illustrerades för att ta itu med kostnaderna och fördelarna med olika alternativ för samhället.

Ramverket och fallstudierna illustrerade vikten av beslutsfattande som beaktar riskerna och fördelarna för ekosystemtjänster som jordbruksmark tillhandahåller under olika scenarier av växtodling och ogräshantering. Detta tillvägagångssätt gör det möjligt att förutsäga konsekvenserna av ogräsbekämpning och en hållbar användning av herbicider (eller alternativ) för både miljön och jordbruksindustrin.

Ekosystemtjänster (ES) är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Exempel är mat och fibrer, vattenrening, översvämningsskydd och rekreation. Flödena av fördelar som tillhandahålls av lagren av naturkapitaltillgångar kan värderas kvalitativt, kvantitativt och i monetära termer.

Tillsynsmyndigheter på EU-kommissions- och medlemsstatsnivå har i uppdrag att fatta beslut om hållbar användning av växtskyddsmedel (PPP) efter granskning av miljöriskbedömningar av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). Historiskt har denna beslutsprocess inte beaktat fördelar och avvägningar mellan skyddsmål, och i synnerhet hur individuella PPP påverkar jordbrukets samhällsekonomi.

Föreskrifter styr beslutsprocessen för att säkerställa skyddet av miljön, med specifika skyddsmål (SPG) som används för att verkställa lagstiftningen till handling. Ett första steg mot definitionen av dessa SPG föreslogs av EFSA 2016 baserat på ekosystemtjänsternas

koncept, men innefattade inte samhällsekonomiska överväganden, såsom sysselsättning, och hanterade inte avvägningar mellan olika ekosystemtjänster.