Vad är en Klimatomställningsplan (Climate Transition Plan, CTP)?

En Klimatomställningsplan (CTP) är en strategisk sammanfattning av hur företag planerar att övergå till en hållbar ekonomi och anpassa sin verksamhet till globala klimatmål, särskilt de som fastställts i Parisavtalet. Detta arbete krävs enligt direktivet för hållbarhetsrapportering (CSRD) och den europeiska standarden för hållbarhetsrapportering, ESRS E1.

CSRD införlivar konceptet dubbel väsentlighet, vilket innebär att företag måste bedöma både hur deras verksamhet påverkar miljö och samhälle (utifrån och in-perspektiv) och hur miljöförändringar påverkar deras affärsverksamhet (inifrån och ut-perspektiv). Detta dubbla fokus utgör grunden för en Klimatomställningsplan, som fungerar som en sammanfattning av flera viktiga krav på rapportering enligt ESRS E1 - standarden för klimatförändringar.

Kärnkomponenter i en Klimatomställningsplan

Klimatomställningsplaner (CTPs) blir troligtvis det viktigaste dokumentet när intressenter bedömer hur seriöst ett företag är i sin klimatomställning. De kommer tydligt att skilja väl förberedda företag från dem som försöker upprätthålla status quo.

En Klimatomställningsplan är på många sätt en sammanfattning av kraven för rapportering av klimatanpassning enligt ESRS E1. Planen samlar grundläggande element från avsnittet "Metrics and Targets": E1-4 GHG-mål (vilket kräver full kännedom om E1-6, dvs. utsläpp från scope 1-3) tillsammans med en sammanfattning av Policys och Åtgärder (E1-2 och E1-3).

Klimatomställningsplanen kompletteras med information om inlåsta utsläpp samt hur planen kommer att finansieras och integreras i företagets övergripande strategi och ekonomiska planering.

Låt oss nu gå igenom vad som krävs innan vi diskuterar de centrala utmaningar dessa krav medför.

1. Mål

Företag måste redogöra för hur deras mål för växthusgasutsläpp (GHG) är förenliga med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C enligt Parisavtalet. Detta inkluderar att förklara om företaget exkluderats från EU:s Paris-anpassade jämförelseindex, vilket är avgörande för att visa på anpassning till klimatmålen.

I E1-4 specificeras detaljerade krav på hur mål ska sättas, till exempel: Företag bör ha mål för 2030 och för varje femårsperiod därefter fram till 2050, vilket säkerställer spårbarhet över tid.

Att sätta mål kräver en företagsövergripande koldioxidberäkning som täcker scope 1-3, vilket beskrivs i E1-6. Även om det inte uttryckligen nämns, kan SBTi-godkända mål vara ett effektivt sätt att uppfylla kriterierna här. Företag som inte använder SBTi-ramverket har större ansvar att visa hur deras mål överensstämmer med ett 1,5-gradersscenario.

2. Åtgärder

En CTP måste ange centrala åtgärder för klimatanpassning, vilket kan omfatta förändringar i produkter och tjänster, justeringar i operativa processer och djupare engagemang i värdekedjan.

Specifika åtgärder kan inkludera förbättrad energieffektivitet, övergång till förnybar energi och minskning av utsläpp inom scope 1, 2 och 3 (direkta, indirekta och värdekedjeutsläpp).

Det är viktigt att förklara hur dessa åtgärder finansieras, med särskild hänvisning till Taxonomi-anpassade investeringar (CapEx kopplat till klimatrelaterade aktiviteter). EU:s Taxonomi anger tydliga kriterier för vilka ekonomiska aktiviteter som bidrar till klimatmål.

3. Potentiella inlåsta växthusgasutsläpp

Företag måste bedöma potentiella inlåsta utsläpp från tillgångar och produkter. Inlåsta utsläpp syftar på framtida utsläpp som är oundvikliga på grund av nuvarande investeringar i högkoldioxidinfrastruktur eller produkter.

Detta steg säkerställer att företag inte bara fokuserar på kortsiktiga vinster utan också minskar framtida klimatrelaterade risker kopplade till långlivade tillgångar eller koldioxidintensiva metoder.

4. Taxonomireglering

En CTP ska innehålla specifik hänvisning till EU:s Taxonomi, som definierar kriterier för aktiviteter som bidrar till klimatanpassning eller -reducering.

Vid behov bör en CTP förklara mål och planer för att anpassa CapEx och OpEx till Taxonomins klimatkriterier.

Företag måste redovisa om de investerar i sektorer som kol, olja och gas, vilka granskas för sina höga koldioxidutsläpp. Större utgifter inom dessa sektorer måste rapporteras transparent.

5. Strategisk anpassning

En CTP måste vara fullt integrerad i företagets affärsstrategi och ekonomiska planering. Företag behöver visa att övergången till lågkoldioxidverksamhet är central för deras strategi och inte en perifer fråga.

En CTP bör ha tydligt stöd från högsta ledningen, med viktiga milstolpar för klimatåtgärder som tydligt återspeglas i beslutsprocesserna.

Företag bör också redogöra för framstegen i implementeringen av klimatomställningsplanen varje år.

De största utmaningarna

Det är viktigt att vara medveten om och förstå de centrala utmaningarna vid skapandet och genomförandet av en Klimatomställningsplan. Utmaningarna med att ompröva och justera mål, säkerställa tillräckliga investeringar, anpassa klimatåtgärder till affärsstrategin, transformera affärsmodeller och hantera utsläpp i värdekedjan är alla beroende av varandra och kräver en välkoordinerad, tvärfunktionell strategi och angreppssätt . Nedan lyfter vi fram några av de största utmaningarna kopplade till Klimatomställningsplanen:

1. Omprövning av mål

Många företag har satt upp övergripande klimatmål, som att uppnå nettonollutsläpp till 2030 eller 2040, utan att värdera om målen är realistiska. Överambitiösa mål kan bli problematiska om företag saknar teknik, kapital eller kapacitet. Samtidigt kan vissa mål vara för konservativa och inte leva upp till Parisavtalets 1,5°C-gräns. Klimatmål bör därför omprövas regelbundet (var femte år efter 2030) och årligen förklaras hur de stämmer med 1,5°C-målet.

2. Investeringsplanering och kapital fördelning

För att nå klimatmålen krävs strategiska investeringar, t.ex. i förnybar energi och energieffektiva tekniker. Detta kan belasta den finansiella planen, särskilt för kapitalintensiva industrier, och kräver ofta omfördelning av kapital från traditionella verksamheter. Företag måste balansera långsiktiga investeringar i hållbarhet med kortsiktig finansiell hälsa, särskilt inför pressen om att leverera löpande avkastning.

3. Realiserbara planer och åtgärder för klimatanpassning

Tekniska utmaningar, som att byta från fossila bränslen till förnybart, modernisera infrastruktur eller införa lågkoldioxidteknik, kräver investeringar, expertis och omfattande operationella förändringar. Framgångsrika klimatplaner kräver samarbete mellan funktioner, vilket kan vara svårt i stora organisationer med komplexa hierarkier. För multinationella företag tillkommer utmaningar med regionala skillnader i regleringar, teknologi och förväntningar.

4. Strategisk anpassning och intressentengagemang

Företagens affärsmodeller kan behöva transformeras för att passa en lågkoldioxidekonomi. Detta kan innebära att byta ut högkoldioxidprodukter mot grönare alternativ, vilket kan störa intäktsströmmar. Extern press från investerare, kunder och reglerare kan skapa en konflikt mellan kortsiktiga finansiella mål och långsiktiga hållbarhetsambitioner. Företag måste planera strategiskt och engagera intressenter för att balansera dessa krav.

5. Värdekedjans komplexitet

Större delen av utsläppen i vissa industrier sker utanför företagets direkta verksamhet – i leverantörskedjan (uppströms) eller vid användning och kassering av produkter (nedströms).

• Uppströmsutmaningar: Leverantörer kan ha låga miljöstandarder, vilket kräver arbete med transparens och ansvarstagande genom avtal och övervakning.
• Nedströmsutmaningar: Företag kan behöva utveckla energieffektivare produkter eller påverka kundernas beteende för att minska utsläpp vid användning.

Datainsamling och transparens är också en utmaning, då brist på insyn i leverantörskedjor försvårar att mäta och rapportera utsläpp enligt ESRS E1. Lösningar inkluderar starka dataramverk och förtroendefulla samarbeten med partners.

Skapa en klimatomställningsplan i fyra steg

Som nämnts inledningsvis kommer Klimatomställningsplaner (CTPs) sannolikt att vara det viktigaste dokumentet för intressenter när de ska bedöma hur seriöst företag tar klimatåtgärder. Därav är det viktigt för företag att förstå kraven och de utmaningar de medför. Därefter kan arbetet med att börja utforma den faktiska omställningsplanen. För detta har vi utvecklat en fyrastegsmetod för att effektivt vägleda dig framåt. Läs mer om vår modell här