Tomas Thernström
8 augusti 2023
Experterna svarar: Varför ska man återvinna?
Återvinning handlar om klimatnytta, men det är också en ekonomisk fråga. Det är nämligen de företag som producerar förpackningarna som betalar våra återvinningsstationer. All materialåtervinning gör i regel nytta, men hur lönsam och miljöbesparande den är varierar.
Materialåtervinning är när man göra nya produkter och material av gamla produkter och förpackningar. Det finns ett ekonomiskt incitament att förbättra materialåtervinningen och även göra det mer lönsamt att återvinna och ta hand om vårt avfall.
Glas var en av de första förpackningarna som började samlas in och en bidragande orsak var att sophämtarna kunde skära sig när det låg glas bland hushållssoporna. Det är den förpackning som ger nästan lägst klimatnytta när den återvinns, men den finns där trots allt. Tidigare hade vi även ett pantsystem för glasflaskor som diskades och återanvändes och som hade större klimatnytta, men producenterna menade att hanteringen blev för tung och därför finns i princip bara dagens system där burkar och flaskor krossas och smälts kvar.
Tidningspapper var bland det första vi började återvinna och det har länge varit en viktig råvarukälla för de som tillverkar papper. Det finns en klimatnytta, men den är inte så stor som för andra material utan motiven är främst ekonomiska. Även pappersförpackningar har en klimatnytta trots att de har plastdelar och annat som ofta inte blir nya produkter.
Metaller är lätta att sortera ut och att återvinna. Återvinning av aluminium är i särklass både mest lönsam och gör störst klimatnytta per kg material. Att göra ny aluminium är otroligt energikrävande och det är dumt att elda upp den eftersom den förstörs i förbränningsprocessen utan att ge särskilt mycket energi. Plåt kan man sortera ut från förbränningsresterna, men kvaliteten är bättre om du sorterat den rätt från början.
Plaståtervinning ger stor klimatnytta eftersom förbränningen annars leder till stora koldioxidutsläpp. Trots det återvinns idag bara en tredjedel av förpackningsplasten i Sverige. En anledning är att många förpackningar innehåller blandningar av plaster som gör att de inte går att återvinna men även för att vi är dåliga på att sortera ut förpackningarna och slänger dem i soptunnan. Själva märkningen kan också vara lurig. Medan biobaserad plast går utmärkt att sortera riskerar bionedbrytbar plast att förstöra återvinningen. Det är ändå viktigt att vi lägger alla plastförpackningar i återvinningen då tekniken utvecklas och det som inte kan återvinnas idag kanske kan det imorgon. Glöm inte att frigolitförpackningar också sorteras som plastförpackning.
Batterier innehåller farliga ämnen vi absolut inte vill kommer ut i naturen och det är därför mycket viktigt att vi inte slänger dessa i fel behållare.
Matavfall slängs i många hushåll i en papperspåse och återvinns. På de allra flesta håll går påsarna till rötning och blir till fordonsgas. I en papperspåse som ska bli biogas kan du slänga allt ditt matavfall – från bananskal till fettet du skär bort från söndagssteken – men inte jord eftersom det kan förstöra biogasanläggningen. Förväxla inte rötning med kompost som är en helt annan process där mikroorganismer (svampar eller bakterier) bryter ner avfallet till jord. Kompostering tar inte tillvara på energin i avfallet.
Återanvändning av förpackningar är bra så länge det inte leder till mer produktspill. Att köpa mjölk i en flergångsflaska ger klimatnytta så länge det inte innebär att du häller ut mjölk för att hållbarheten blev sämre än i pappersförpackningen. Ett bra exempel på återanvändning som gör klimatnytta är när prylar får ett andra liv hos någon annan – så när du åker till återvinningsstationen med ditt gamla köksbord, såga inte av bordsbenen för att få plats med det i bilen om du tror att någon annan kan vilja ha det. Eller varför inte kolla köp- och säljplatser om någon vill komma och hämta det hemma hos dig – så slipper du resan!
Fler och fler vill jobba cirkulärt, efterfrågan på återvunna produkter ökar och tekniken för vad som är möjligt att återvinna utvecklas hela tiden. Återvinning är ett prioriterat område hos både företag och beslutsfattare. I Sverige kommer det ny lagstiftning som exempelvis innebär att år 2025 ska:
- all textil samlas in separat från övrigt avfall. - alla hushåll erbjudas kostnadsfri insamling av förpackningar vid eller nära fastigheten (60 procent ska ha det redan 2021).
Själva sorteringen kan också komma förändras eftersom det blir svårt att ha hur många kärl som helst. Metall kan till exempel komma att sorteras tillsammans med något annat eftersom det är så enkelt att sortera i efterhand.
Vad som ska läggas i insamlingen för pappersförpackningar har inte främst med återvinningsbarhet att göra utan vem som ekonomiskt ansvarar för avfallet. Men pappmuggar återvinns frekvent och kan vara tillverkade med vaxad insida eller plastinsida.
Inte alls. Den energi som går åt när du diskar en förpackning kan minska eller i värsta fall äta upp klimatvinsten med återvinningen. Det räcker att skaka eller klämma ur förpackningen ordentligt. Om du tycker att du måste skölja ur dina förpackningar för att förhindra att de börjar lukta gå ut med återvinningen lite oftare istället.
Nej. Den främsta anledningen är att återvinningsstationerna betalas av producenterna till det som förpackas och att de därför bara tar emot förpackningar. Det finns också rent praktiska anledningar. Dricksglas är till exempel gjorda av annat glas än förpackningsglas och har en annan smältpunkt vilket gör att de inte kan återvinnas tillsammans. När det gäller plastsaker kan en 30 år gammal plastbunke innehålla farlig plast som har fasats ut ur tillverkningen och det vill vi inte ha in i cirkulationen. Porslin i mindre mängder som enstaka kaffekopp går att slänga i hushållssoporna, men har du en hel servis får du lägga den i grovsoprummet eller åka till en återvinningscentral – kanske vill någon annan ha den eller så kan den bli fyllnadsmassor.
Det stämmer. Olika plastsorter sorteras vanligen genom att man belyser den med en speciell lampa och ser vilket ljus som reflekteras men eftersom den svarta plasten absorberar ljuset fungerar inte processen på den. En tumregel kan därför vara att undvika svart plast.
Nej. Köper du hem basilika ska den svarta krukan och den lilla jordklumpen som följer med plantan läggas i soporna. Får du större mängder jord när du planterar om dina krukväxter åker du till en kommunal återvinningscentral som har särskilda kärl eller ytor avsedda för trädgårdsavfall. Du kan förstås även lägga den i en egen trädgårdskompost om du har tillgång till det.
Fel. En stor anledning till att sortera ut är att kostnaden för att ta hand om den hamnar hos producenterna som då får incitament att hitta bättre sätt att återvinna och även om klimatnyttan varierar är det bättre för klimatet att materialåtervinna än att elda upp saker.
Ja. Men köp gärna en bättre batteriladdare som även kan ladda ur batterierna helt innan de laddas, då kommer de fungera mycket längre.
Det beror på. Använder du en tygpåse eller väska som du ändå har och använder till annat är det naturligtvis bättre än att köpa en ny påse varje gång du går till butiken. Plastpåsen är dock främst problematisk i länder utan avfallshantering där den hamnar i naturen. En plastpåse från en svensk butik har klimatpåverkan då den bränns men väljer man en biobaserad påse blir den mindre. Det absolut viktigaste är vad du väljer att lägga i påsen när du handlar.
Fråga experterna
Våra experter inom hållbarhet, innovation och samhällsplanering svarar på frågor och reder ut krångliga begrepp. Har du en fråga som du funderat på, men aldrig fått tillfälle att ställa till en ingenjör eller samhällsrådgivare? Mejla din fråga till kommunikation@ramboll.se så kanske svaret på just din fråga blir publicerad.
Läs mer
Läs mer
Vill du veta mer?
Tomas Thernström
Lead Consultant, Circular Economy, Sweden
+46 72 169 86 28