Jens Riis, Thomas Trier Hansen
2 januari 2024
CSRD – dubbel materialitet handlar om strategi och riskhantering
Med införandet av direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD) är börsnoterade företag och andra stora företag skyldiga att ge transparens kring sin hållbarhetspåverkan, risker och möjligheter till finansmarknader och berörda intressenter. Om rapportering används på ett klokt sätt kan den integreras i affärsstrategier och på så sätt hjälpa företag prioritera sina resurser på ett så effektivt sätt som möjligt.
Därmed möjliggörs det för finansmarknader att fatta informerade investerings- och lånebeslut med beaktande av hållbarhetsfrågor. Företag bör göra detta genom att effektivisera rapporteringen i enighet med kraven i de europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarderna (ESRS).
Grunden för ESRS är att genomföra en bedömning av dubbel materialitet som anger vilken ESG-data som bör rapporteras inom olika hållbarhetsområden, samt utvecklingen av handlingsplaner för att mildra påverkan och nyttja möjligheter. Om du önskar ytterligare information om innehållet i CSRD och rapporteringskraven enligt ESRS, vänligen konsultera vårt Capability Statement. I grunden är bedömningen av dubbel materialitet en analytisk process som identifierar företags påverkan på miljö och människor samt de hållbarhetsrisker och möjligheter som företagen utsätts för eller kan utnyttja vid strategiska beslut.
Dubbel materialitet, strategi och riskhantering
Under hela processen för dubbel materialitet måste företag identifiera den hållbarhetspåverkan de har på både människor och miljö (linande due diligence-processen som beskrivs i OECD:s riktlinjer och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter), samt de finansiella risker och möjligheter som företagen har kopplade till hållbarhetsfrågor.
Slutprodukten från bedömningarna kan således delas upp i två huvudsakliga resultat, nämligen en hållbarhetspåverkan-matris (negativ/positiv) samt en finansiell risk/möjlighet-matris (finansiell materialitet). Du kan ta del av ett hypotetiskt exempel nedan som bygger just på en underliggande vägledning från ESRS om kartläggning av delämnen och underdelämnen.
Impact materiality är ett känt verktyg som används som grund för både riskhantering och strategiutveckling, specifikt inom hållbarhet. Grunden för materialitet är att identifiera potentiell eller faktiskt påverkan som företag har på människor och på miljö – vilket gör det möjligt att hantera dessa påverkningar eller utveckla nya produkter/tjänster med en positiv påverkan, och utvärdera dessa baserat på allvarlighetsgrad.
Om den används på rätt sätt kan bedömningen av dubbel materialitet användas i strategiutvecklingen och processerna, vilket gör det möjligt för företag att prioritera sina resurser på ett effektivt sätt för att mildra skador på människor och miljö. Samtidigt kan processen användas för att skapa en översikt över vad företag aktivt kan göra för att vara en kraft för det goda och skapa verkliga positiva effekter på samhället i stort.
Den analytiska processen som genomförs för att informera om de finansiella riskerna och möjligheterna som härrör från hållbarhetsfrågor liknar den för en klassisk riskhanteringsprocess, nämligen bedömningen av finansiell risk och hur sannolikt det är att de materialiseras bland en kärngrupp av intressenter. Detta stöds av kostnadsmodeller, bedömningar av klimat-risk och sårbarhet, historiska rättsliga kostnader etcetera. På detta sätt är det möjligt för företag att bedöma det finansiella värdet av till exempel att ha tillgång till råmaterial, CO2e-skatter, trakasserier på arbetsplatsen eller liknande.
På möjlighetssidan genomförs en liknande process. Däremot, i stället för försäkringspremier och kostnadsmodeller som stödjer bedömningen, används strategirapporter, marknadstrender och kund-/konsumentinsikter för att utvärdera den finansiella möjligheten med att utveckla nya produkter, delta i initiativ inom leverantörskedjan eller expandera verksamheten med nya tjänsteerbjudanden. I grund och botten används information som stöder företagets strategiska inriktning.
Därför står företag inför en omedelbar utmaning att uppdatera sina processer för företagsriskhantering och strategi så att de omfattar hållbarhetsrisker och -möjligheter. Detta kommer att ge företag humana och kapitalresurser på ett värdedrivet sätt.
Genom att integrera hållbarhet i företagsriskhantering och strategiprocesser kan företag prioritera hållbarhetspåverkan, risker och klassiska affärsriskteman som talanghantering, valutarisken, konsumenttrender etc. med hjälp av samma affärsprocesser. I grund och botten ger det en ny dimension för den operativa ledningen att styra verksamheten. En illustration av hur detta kan se ut visas nedan.
Dubbel väsentlighet, styrning och vikten av cirkulär ekonomi
Integrationen av dubbel väsentlighet i den klassiska företagsriskhanteringsprocessen, och den rapporteringen som följer från bedömningen av dubbel väsentlighet, väcker frågan om var den bör förankras i organisationen.
Givet samarbetet mellan de gruppfunktioner som krävs för att producera bedömningen, till exempel ekonomi, redovisning, kontroll, hållbarhet, strategi, riskhantering och investerarrelationer, finns det ett behov av att delegera ansvar till personer (möjligen en ny funktion) som kan sammanställa kunskap, krav och perspektiv över hela företaget. Detta kan vara ett team inom cirkulär ekonomi, som troligen kommer att förankras av en Chief Finance Officer’s (CFO):s ansvarsområde i en traditionell ledningsstruktur. Framöver, när organisationer förstår kraften av dubbel väsentlighet, kan detta således det bli ett nyckelansvar för en Chief Sustainability Officer (CSO).
Dubbel materialitetsanalys(DMA) – ett nytt operativt ledningsverktyg
Framöver blir insikterna från DMA-processen ett viktigt verktyg för den operativa ledningen att fortsatt styra företaget mot strategiska målsättningar genom att utnyttja både hållbarhets och finansiella faktorer samtidigt.
För att skörda fördelarna med detta är det bra att vara medveten om några lärdomar:
- Säkerställ nära samarbete mellan relevanta gruppfunktioner, till exempel strategi, riskhantering, ekonomi, inköp och hållbarhet, för att genomföra bedömningen av dubbel väsentlighet.
- Utnyttja befintliga strategiprocesser, riskhantering, hållbarhet och rapportering för att uppdatera och använda resultaten från dubbel väsentlighet för att skapa affärsvärde.
- Bygg i allt högre grad bedömningen av dubbel väsentlighet på data för att driva verklig affärspåverkan.
- Ha tydliga prioriteringar för vilka påverkan som ska mildras och vilka möjligheter som ska ses som målbild baserat på affärsrelevans.
Vill du veta mer?
Thomas Trier Hansen
Chief Advisor
+45 51 61 23 59
Utvalda insikter
Vi är redo att ge dig en genomgång av plattformen.