Bortom Glasgow: Hur kan företag uppgradera klimatåtgärder?

Efter veckor av intensiva diskussioner vid COP26 klimatmötet, framställde representanter från 197 länder Glasgow Klimatpakten. De slutförde också Parisavtalets regelbok, en uppsättning enhetliga och internationellt accepterade standarder för koldioxidmarknader, mätning och rapportering av utsläpp. Båda dokumenten representerar steg framåt i kampen mot klimatförändringarna, men mycket fler åtgärder krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C (34,7°F) över förindustriella nivåer.

Vid toppmötet drog Ramboll uppmärksamheten till två nyckelområden för klimatåtgärder: (1) Koldioxidminskning i byggnadssektorn, och (2) uppskalning av grön energianvändning samtidigt som klimatmotståndskraften stärks. Teknik för att uppnå storskaliga koldioxidminskningar inom dessa sektorer finns redan idag.

En lågt hängande frukt är att minskar utsläppetn av iinbäddat kol i samband med material och byggprocesser under hela livscykeln för byggnader och infrastruktur. Inbyggda utsläpp står för 11 % av de globala utsläppen av växthusgaser, där byggsektorn ensam står för cirka 40 % av utsläppen.

Genom att använda nya och innovativa material, sätta upp koldioxidmål och budgetar, samt spåra koldioxidutsläpp, kan den privata sektorn driva på betydande minskningar av utsläpp i byggnader och konstruktioner. Som Rambolls CEO Jens-Peter Saul uttryckte det vid ett rundabordssamtal på hög nivå inom industrin vid COP26:

"Det är dags att bredda fokus inom byggnad till att inkludera inbäddade utsläpp och fokus på hållbara material. Om vi​till exempel använder hållbart trä från enbart Norden kan vi bygga fem Glasgow varje år! Det är dags att gå vidare med lösningar och se till att fokusera på koldioxidbudgeten tillsammans med de ekonomiska kostnaderna.”

I en nyligen utfärdad rapport visar Ramboll visar att det finns en stark affärsmässighet i att implementera ett cirkulärt och regenerativt tillvägagångssätt i den byggda miljön.

Den globala övergången från fossila bränslen till förnybar energi stod i centrum vid COP26-toppmötet. Det fanns en överväldigande efterfrågan från rika länder och utvecklingsländer att "fasa ut" kol. Toppmötets slutliga text ändrades dock till att uppmana till att "fasa ner" oförminskad kolkraft, eftersom tillväxtekonomier anser att kol kommer att förbli en del av deras energimix i många år framöver.

Utmaningen för den privata sektorn är att visa att förnybara energilösningar i stor skala kan och bör ersätta kol på ett kostnadskonkurrenskraftigt sätt, samt förändra energiförsörjningen i sektorer där det är svårt att minska koldioxid. Vind och solkraft samt grönt väte och Power-to-X kommer att vara av grundläggande betydelse i dessa ansträngningar.

Under dialoger på hög nivå vid COP26 betonade Rambolls COO Michael Simmelsgaard behovet av att den privata sektorn stöder en inkluderande och kostnadskonkurrenskraftig omställning till grön energi:

"Vi måste utnyttja vår kunskap och våra industriella fästen, vare sig det är inom Offshore vindkraft, grönt väte eller byggnad, för att göra det möjligt för andra länder och företag att påskynda sina framsteg för att minska koldioxidutsläppen. Vi måste bevisa att mer hållbara alternativ är möjliga, såväl som kommersiellt gångbara. Samt att vi kan leverera dessa lösningar snabbare, i större skala och till förmån för samhället och vår planet. Samtidigt måste vi vara medvetna om att varje land och företag har sina egna utmaningar."

Danmark har till exempel åtagit sig att bygga världens första "energiöar" som kommer att utnyttja Offshore-vindkraft för att producera grön el och grönt väte. Ramboll stödjer nära en hållbar utbyggnaden av energiöarna både i Nordsjön och Östersjön .

COP26 kritiserades av klimataktivister för att de inte lyckats leverera koldioxidminskningar i den skala som behövs för att möta klimatutmaningen. Andra kritiker av händelser inkluderar att inte åta sig att fasa ut olja och gas, än mindre kol, och för att inte mobilisera klimatfinansiering för begränsning och anpassning.

Klimataktivisten Greta Thunberg kallade konferensen "en Global North greenwash festival.” Alok Sharma, ordföranden för klimattoppmötet COP26, erkände sådana känslor i sitt sista tal och sa att han "förstår den djupa besvikelsen" innan han betonade att det är viktigt "att vi skyddar detta avtal."

Ändå finns det drivkraft med ursprung från Glasgow, och ännu mer anledning för den privata sektorn att intensifiera klimatåtgärder, som Rambolls CEO Jens-Peter Saul reflekterar:

”Toppmötet har växlat mellan optimism och påståenden om greenwashing, samtidigt som det tydligt har höjt drivkraften för den globala gröna omställningen. Men ambitiös politik är inte detsamma som genomförande. Inom den privata sektorn måste vi hålla våra löften. Vi måste implementera gröna lösningar i stor skala för att påskynda framstegen mot en 1,5C-värld. Vi måste göra det tillsammans med regeringar och det civila samhället. Lösningarna och teknologierna finns tillgängliga. Det finns anledning för oss att vara optimistiska. Låt oss börja jobba nu."

För detaljer om Rambolls deltagande i COP26 Glasgow, se här.

• Omkring 100 länder lovade att minska metanutsläppen med 30 % av 2020 års nivåer till 2030.
• Mer än 130 nationer lovade att stoppa och vända avskogningen till 2030.
• För första gången klassades kol som en av de större skyldiga till klimatförändringarna, och krav på att minska investeringarna i "ineffektiva fossila bränslen" framfördes. Glasgow Climate Pact ändrades dock till att "fasa ner" snarare än att "fasa ut" oförminskad kolkraft.
• Utvecklade länder lyckades inte hålla sitt löfte att tillhandahålla 100 miljarder USD per år i klimatfinansiering från 2020-2025. Glasgow Climate Pact förbinder emellertid utvecklade länder att fördubbla "anpassningsfinansiering" för att hjälpa de länderna med lägst inkomst att förbättra klimatmotståndskraften - till 40 miljarder dollar till 2025.
• Alla UNFCCC-partier har mandat att påskynda åtgärder och att höja klimatmålen i linje med 1,5°C uppvärmning i slutet av 2022.

The Paris Rulebook ger detaljerade riktlinjer som gör Parisavtalet 2015 operationellt. Efter många år av oenighet bland medlemsländerna överenskoms the Paris Rulebook vid COP26. Den fastställer enade, internationellt accepterade standarder för koldioxidmarknader, mätning och rapportering av utsläpp. Globalt måste utsläppen minska med 45 procent till 2030 för att komma i linje med 1,5°C.

The Paris Rulebook fastställer en transparensstandard för hur länder mäter och rapporterar utsläppsminskningar under Parisavtalets ramverk. Den innehåller specifikt förfaranden för att säkerställa att koldioxidkrediter inte räknas två gånger av flera företag eller länder. Den beskriver också att bilateral handel mellan länder inte kommer att beskattas för att hjälpa till att finansiera klimatanpassning, en central begäran från mindre utvecklade länder. Dessa är avgörande för att analysera klimatlöften och säkra robusta data om utsläppsminskningar.

Dessutom måste alla större utsläppare återkomma inom 12 månader, snarare än den ursprungliga femårsperioden, för att förklara för FN hur deras ekonomiomfattande politik och planer ligger i linje med Parisavtalet. Egypten kommer att stå värd för nästa års COP27 7-18 november 2022.