Vägen till nettonollutsläpp går via COP26

På COP26 strävar världens ledare efter att komma överens om hur mycket och hur snabbt som deras nationer kommer att minska koldioxidutsläppen och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C ´ovanför de förindustriella nivåerna.

Zoom-mötena från covid-19-epoken kommer att ersättas av tuffa och ärliga samtal ansikte mot ansikte mellan klimatförhandlare och ledare. Två frågor kommer vara top of mind:

Hur skär vi ned koldioxidutsläppen snabbt och med varaktighet?

Enligt FN kommer nationella klimatåtaganden för koldioxidminskningar att leda till en 16-procentig ökning av globala koldioxidemissioner fram till år 2030, istället för att uppnå den 45-procentiga minskning som behövs för att uppnå målet 1,5°C. Kostnaden för åtgärder som mildring av, anpassning till och motståndskraft inför vår snabbt värmande planet skulle vara skyhög.

”Världen är på väg mot nästan 3 °C uppvärmning, där extremt väder kommer att verka normalt och havsnivåerna stiger dramatiskt. Detta ger allvarliga konsekvenser för liv, försörjning och den biologiska mångfalden,” säger Michael Simmelsgaard, Group Chief Operating Officer på Ramboll. Regeringarna måste sträcka sig bortom löftena och nästa valrörelse och ge klara besked om hur de avser att skära ner på utsläppen varaktigt och snabbt.”

Vid det senaste G7-toppmötet med världens största ekonomier, kom ledarna överens om att fasa ut kolkraften, sluta finansiera kolkraftverk och att sträva efter gränsen 1,5°C.

”Trots detta kan mycket mer göras, särskilt för att möjliggöra en snabb omställning till grön energi. Tydliga referensramar brådskar för att kunna distribuera gröna energilösningar i den omfattning som behövs, inklusive inom sektorer där det är svårt att fasa ut koldioxiden, som luftfart, transporter och tung industri,” säger Michael Simmelsgaard.

Fossila bränslen står idag för 83% av det globala primära energibehovet och bidrar till cirka 73% av de globala koldioxidutsläppen. Att tränga undan fossil energi i nätet kommer att kräva en avsevärd utbyggnad av sol- och vindkraft, en rejäl ökning av förnybar vätgas för att tackla sektorer där det är svårt att fasa ut koldioxiden, samt investeringar i koldioxidavskiljning, användning och lagringstekniker.

Samtidigt krävs en mer hållbar tillväxtmodell som arbetar på att minska koldioxidekvivalenter i byggmiljön samtidigt som en tonvikt på beboelighet och cirkulär ekonomi också behövs.

Vem betalar för klimatpolitiken?

G7 kom också överens om att mobilisera 100 miljarder amerikanska dollar per år från offentliga och privata källor fram till 2025 för att hjälpa de utvecklingsländer som främst kommer att drabbas av den globala uppvärmningen.

Även här behövs en tydlig policy för att främja stabila långsiktiga investeringar i den gröna omställningen av den privata sektorn, både i industriländer och utvecklingsländer. ”COP26 måste skicka ut ett tydligt budskap att regeringarna är redo för ett nära samarbete med företagen för att intensifiera globala investeringar och innovation i den gröna omställningen,” säger Michael Simmelsgaard.

Ramboll på COP26

Ramboll deltar i COP26 och delar insikter för att stödja regeringar och företag i att vidta klimatåtgärder för att minska koldioxidutsläpp, anpassa och driva en hållbar förändring.

”Lagstiftare, investerare och kunder pressar redan företagen att leverera koldioxidsnåla lösningar till viktiga delar av den globala ekonomin, från energi, byggnader och transporter till industriell tillverkning och jordbruk. På Ramboll är vi beredda att hjälpa företag och regeringar på färden mot nettonollutsläpp,” säger Michael Simmelsgaard.

Läs mer om Rambolls deltagande på COP26 och tillhörande evenemang i Glasgow samt var du kan träffa Ramboll på COP26.