Patrick Moloney

2 maj 2023

Dubbel väsentlighetsbedömning och CSRD – Viktiga lärdomar hittills

I dag grubblar många företag över de komplexa kraven i hållbarhetsdirektivet (CSRD) och den tillhörande uppsättningen europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS). Vad är det som krävs? När gäller kraven? Och var ska man börja? I den här artikeln delar två av våra experter med sig av lättillgängliga lärdomar från Rambolls arbete med dubbel väsentlighetsbedömning åt ett antal företag inom olika branscher.

Utgångspunkten för alla företag som ska integrera hållbarhetsdirektivet (CSRD) med tillhörande europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) är tillämpningsområdet och det dubbla väsentlighetsperspektivet. Tillämpningsområdet handlar om att definiera ambitioner och juridiska gränser, men även om omfattningen av den dubbla väsentlighetsbedömningen för att fastställa dels konsekvenser, dels finansiella risker och möjligheter. Eftersom redovisningsperioden är avslutad och företagen nu koncentrerar sig på 2023 och 2024 har många redan påbörjat den dubbla väsentlighetsbedömningen. Nedan beskriver vi några viktiga lärdomar hittills, med betoning på hittills eftersom listan säkert blir längre med tiden.
1. Kartlägg affärsmodell och värdekedja för att få en gemensam referenspunkt
Det är särskilt viktigt att kartlägga ett företags affärsmodell(er) och värdekedja så tidigt i processen som möjligt för att få en gemensam referenspunkt. De flesta stora företag är vana vid att kartlägga sin affärsmodell i årsredovisningarna för att ge en bakgrund till informationen de redovisar, men de har sällan med sin värdekedja i översikten.
Innan CSRD infördes lade man mycket mindre vikt på ESG-rapporteringen för värdekedjan, och det är dessutom svårt att åskådliggöra komplexa globala värdekedjor i en lättillgänglig översikt.
För dubbla väsentlighetsbedömningar enligt CSRD är det däremot ofta något av det första vi gör att utvidga redogörelser för ett företags affärsmodell(er) till att innefatta även värdekedjan. Vår rekommendation är att återge båda på en enda presentationsbild eller liknande, så att alla relevanta delar finns med. Den samlade bilden är utgångspunkten och den gemensamma referenspunkten för alla som sedan deltar i bedömningen.
2. Välj intressenter utifrån kvalitet och inte kvantitet
Vid valet av externa intressenter är kvalitet viktigare än kvantitet. Tidigare har en väsentlighetsbedömning ofta varit något av en tävling om att ha undersökt eller intervjuat flest intressenter.
Men det är inte syftet med bedömningen och kan i stället vara ett slöseri med verkligt värdefulla resurser. Dubbla väsentlighetsbedömningar är mer inriktade på faktiska effekter, risker och möjligheter. Därför kräver de mer expertis och färre åsikter.
Däremot är det fortfarande avgörande för den övergripande processen att involvera berörda intressenter. Tonvikten bör ligga på att välja rätt intressenter, som är representativa företrädare för de mest berörda intressentgrupperna. Det kan också ha större värde för bedömningen att engagera viktiga intressentgrupper som företaget har liten daglig kontakt med än att bara vända sig till ett stort antal intressenter.
3. Effektiv kartläggning med workshoppar
Bedömningen kräver att (potentiella) väsentliga effekter, risker och möjligheter identifieras både för de 10 aktuella standarderna och för flera underämnen och delunderämnen. Men var börjar man? Vår erfarenhet är att workshoppar för kartläggning är ett produktivt sätt att kickstarta. Deltagarna väljs från en bred grupp interna intressenter som representerar olika affärsenheter, interagerar med olika typer av intressenter och tillsammans står för kärnan av företagets kunskap i ESG-frågor.
Den metoden ger en effektiv konsolidering av företagets egen kunskap om de olika hållbarhetsfrågor som ESRS omfattar. De intressenter som sannolikt kommer att behöva samla in data och rapportera längre fram får dessutom tillfälle att lära sig om de nya kraven redan tidigt i processen.
Vi har även med experter på workshopparna som har erfarenhet från sina branscher av relevanta E-, S- och G-ämnen och kan hjälpa till att visa på blinda fläckar och problematisera etablerade berättelser om organisationen. Utifrån hur kunskap brukar samlas i kluster i de flesta organisationer rekommenderar vi att man börjar med en workshop om miljöfrågor och följer upp med en andra workshop om sociala frågor och styrning.

"De flesta företag som gör en dubbel väsentlighetsbedömning i dag borde ha startat i går för att vara redo i tid för sin första CSRD-rapportering.”

CAROLINE KÖTTER
HÅLLBARHETSEXPERT, RAMBOLL MANAGEMENT CONSULTING.

4. Utnyttja befintliga bedömningar och företagets egna experter
De flesta företag som gör en dubbel väsentlighetsbedömning i dag borde ha startat i går för att vara redo i tid för sin första CSRD-rapportering. Efter den finns det inte mycket tid för forskning eller en mängd detaljerade bedömningar av alla ESG-ämnen som omfattas av ESRS-standarderna. Om det ska gå att förbereda en kvalitetsbedömning på kort tid är det därför mycket viktigt att utnyttja interna eller externa experter som har erfarenhet och expertis när det gäller branschen och ESG-ämnena. Ett annat snabbspår är att utnyttja företags befintliga bedömningar, till exempel klimatriskbedömningar för anpassning till klimatförändringar, koldioxidavtryck för väsentligheten av att motverka klimatförändringar, materialflödesbedömningar för resursanvändning och cirkulär ekonomi, konsekvensbedömningar för mänskliga rättigheter eller medarbetarundersökningar för olika sociala ämnen. Här är den viktigaste lärdomen att inte försöka uppfinna hjulet på nytt. Mycket av det ett företag gör redan i dag när det gäller ESG kommer att vara både användbart och tillämpbart. Det handlar mer om att förbättra befintliga metoder och processer än att skapa helt nya.
5. Underskatta inte tiden och budgeten
Det lönar sig att lägga mer tid och pengar på en detaljerad dubbel väsentlighetsbedömning. Det är en bra investering att lägga mer resurser på en grundligare bedömning som blir rätt från början, eftersom företaget då kan tillämpa CSRD effektivt och undvika onödigt arbete eller dubbelarbete längre fram. Om företag har begränsat med data finns det en tendens att värdera fler ämnen som väsentliga än vad som krävs för att slippa problem i framtiden med bristande efterlevnad för att de har rapporterat för lite.
En bedömning som blir rätt från början ger förutsättningar bland annat för att definiera rätt KPI:er, bygga upp rätt system för datainsamling och rapportering och ta med rätt ämnen vid uppdatering av policyer.
6. Utnyttja det nuvarande ramverket för riskhantering
Ett företags nuvarande ramverk för riskhantering går att använda för att bedöma finansiell väsentlighet. Oftast bygger bedömningar av företagets riskhantering på de finansiella effekternas storlek och sannolikhet. Med andra ord samma dimensioner som finansiell väsentlighet enligt CSRD. CSRD kräver redan många förändringar, och det är oftast onödigt att öka bördan för tillämpningen genom att införa ett nytt ramverk för att bedöma finansiella risker (och möjligheter) ifall företaget redan har ett beprövat verktyg för exakt samma ändamål men utanför ESG.
Ibland har verktygen dessutom redan använts för utvalda ESG-ämnen, till exempel klimatet. Om samma ramverk används blir det också lättare att jämföra finansiella risker och möjligheter som rör ESG-ämnen med ämnen utanför ESG-området. Det innebär att fördelarna med att använda det etablerade riskhanteringssystemet för att bedöma finansiell väsentlighet oftast väger tyngre än eventuella betänkligheter.
7. Gör det lätt för revisorn
Det är viktigt att samarbeta med revisorer. De är beredda att preliminärt godkänna metoden för dubbel väsentlighetsbedömning, och man bör ta höjd för att revisorerna själva fortfarande håller på att lära sig. Revisorer kanske inte är experter på mänskliga rättigheter eller biologisk mångfald, men deras revisionskunnande är en tillgång. Vår erfarenhet är att många revisorer kan tänka sig att granska metoderna för dubbel väsentlighetsbedömning före den faktiska rapporteringen. Det ökar sannolikheten för att metoderna ska uppfylla de många kraven i CSRD och ESRS-standarderna. Ändringar som kan behövas går då att göra före den faktiska bedömningen och rapporteringen, så att slutresultatet säkert blir godkänt.
En checklista för dubbel väsentlighetsbedömning som sammanfattar de viktigaste kraven och hur de följs gör det lättare för revisorn att godkänna bedömningsmetoderna. Det finns ingen anledning att göra det krångligare än nödvändigt för revisorn att godkänna företagets metod och bedömning. En checklista som innehåller alla krav för en dubbel väsentlighetsbedömning enligt CSRD, ESRS och de 10 aktuella standarderna med respektive bilagor visar att företaget har överblick över kraven och hur de har tillämpats. Det kan knappast finnas något bättre sätt att övertyga din revisor.
Gå vidare: ät elefanten
Trösta dig med att du inte är ensam om att känna dig förvirrad inför CSRD. Det är först nu som företag börjar inse omfattningen och komplexiteten av de nya kraven på hållbarhetsrapportering. Och en viktig lärdom är en som inte finns med ovan: ät elefanten en bit i taget. Börja med tillämpningsområdet och det dubbla väsentlighetsperspektivet, var tålmodig och noggrann men även realistisk och pragmatisk. Var noga med alla beslut som fattas i det här tidiga skedet av CSRD-integrationen är logiska och tydligt formulerade. Och som vi redan har påpekat: utnyttja befintliga bedömningar, ramverk och – inte minst viktigt – experter för att underlätta. Samarbete är kanske inte dubbelt så roligt men åtminstone mer givande, även när det gäller dubbel väsentlighetsbedömning och de nya finansiella standarderna.

Vill du veta mer?

  • Patrick Moloney

    Director, Strategic Sustainability Consulting

    +45 51 61 66 46

    Patrick Moloney