Navigera en cirkulär framtid för den byggda miljön: Framtidstriangeln

Patrick Moloney, Scott Brookes, Ricardo Weigend Rodriguez

17 januari 2024

Den här artikeln ingår i vår pågående Circular Foresight-serie och är tänkt att reda ut vilka utmaningar och möjligheter övergången till cirkularitet innebär för byggbranschen. Den bygger på de grundläggande begrepp vi introducerades i vår första artikel.

Framtidstriangeln är en framåtblickande metod som analyserar effekterna av krafter som har sin grund i dåtid, nutid och framtid. Den ger insikter om hur den cirkulära ekonomin kan hjälpa branschen ställa om till en hållbar utveckling.

Byggbranschens påverkan

Byggsektorn är en hörnsten i ekonomin och står för cirka 13 % av den globala BNP:n. Men den förbrukar också mest naturresurser, med 36 % av världens totala energianvändning, 39 % av de globala koldioxidutsläppen och ungefär 35 % av allt avfall som genereras. Siffrorna visar att det finns ett akut behov av att bryta kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och ändliga naturresurser som hotar att ta slut. Det kräver att byggbranschen byter från en linjär "take, make, dispose"-modell där resurser förädlas, används och slängs, till en cirkulär modell.

Definition av framtidstriangeln

Framtidstriangeln är en viktig framåtblickande metod som skapar en detaljerad framtidskarta över byggbranschen utifrån tre huvuddimensioner:

Tyngden av det förflutna (det som håller oss tillbaka): När det gäller det förflutna innebär metoden att undersöka historiska system, förutfattade meningar, traditionella processer och hinder inom byggbranschen som fungerar som begränsningar och hindrar framsteg mot den föredragna framtiden.
Nuets dragkraft (det som driver på förändring): Här handlar det om aktuella trender, framväxande teknik och observerbara drivkrafter som är i linje med den framtid byggbranschen strävar efter och som främjar proaktivt beslutsfattande.
Suget från framtiden (mot ett önskat tillstånd): Suget kommer från visioner om byggbranschens föredragna framtid. Analysen beskriver branschens ambitioner och stakar ut vägen mot mål och åtgärder i en cirkulär ekonomi.

Framtidstriangeln är ett värdefullt verktyg för att på ett tidigt stadium engagera deltagare och intressenter. Den ger insikter om framtida begrepp och om drivkrafterna för förändring, uppmuntrar strategisk proaktivitet och gör att cirkulära initiativ kan integreras sömlöst i branschens grundläggande praxis. Den gör det inte bara lättare att förstå komplexiteten i övergången utan främjar också en hållbar och innovativ framtid för byggsektorn.

Genom att skapa tydliga visioner av framtiden, förstå de krafter som snabbar på utvecklingen och känna igen historiska hinder kan aktörer inom byggbranschen fatta välinformerade beslut idag.

Ricardo Weigend Rodriguez

Principal Consultant, Strategic Sustainability Consulting

Tyngden av det förflutna

Med traditionella metoder som bygger på den linjära ekonomiska modellen fortsätter byggbranschen vara starkt beroende av nya resurser och nya nyproducerat material. En förutsättning för övergången till en cirkulär ekonomi är att erkänna och förstå effekterna av traditionella metoder på branschens nuvarande tillstånd. Det kräver att vi utmanar våra djupt rotade föreställningar om ”hur saker och ting fungerar".

Det förflutnas tyngd kan fungera som en barriär som hindrar innovation men kan också vara en kunskapskälla som vi kan utnyttja för analogier och lärdomar. Att förstå den dynamiken kan stärka vår förmåga att övervinna hinder, utnyttja möjligheter och främja en mer cirkulär byggd miljö. Några exempel på tyngden av det förflutna är:

Finansiella hinder som leder till att konventionella byggprojekt prioriteras framför cirkulära initiativ.
Avsaknad av politiska reformer som stöder cirkulära metoder.
Kulturellt motstånd som innebär att branschen föredrar att hålla sig till traditionella, beprövade metoder hellre än att utforska mer cirkulära alternativ.

"Nuet är handlingarna som följer av det förflutna, det förflutna är den samlade kunskapen om nuet."

Ariel Durant

Historiens lärdomar

Nuets dragkraft: Aktuella trender och innovationer

Byggbranschen är stadd i förändring och påverkas av många trender och innovationer. Om vi ska kunna ta vara på möjligheterna att ställa om till cirkulär ekonomi måste vi förstå trenderna, från geopolitisk påverkan på leveranskedjan till hållbara byggmetoder och framsteg inom byggmaterial och byggteknik. Några exempel:

Byggpraxis och byggmaterialteknik: Metoder för cirkulär ekonomi, till exempel att designa för längre livslängd, dekonstruktion, flexibel användning, återanvändning av återvunna element och cirkulär produktion av råmaterial är en nödvändighet i framtidens byggprojekt. Byggmetodernas utveckling hänger nära samman med framstegen inom byggmaterialteknik. För att cirkularitet ska bli huvudalternativet måste material, affärsmodeller och designpraxis utvecklas, med ökat fokus på att bevara produkters ekonomiska värde genom design som håller länge, underhåll, reparation, återanvändning, renovering och återvinning. Den ökande efterfrågan på återanvända element gynnas av framväxten av nya test- och omcertifieringsföretag.
Förbättringar av politik och lagstiftning: EU-kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi och den uppdaterade EU-taxonomin ger vägledning för fastighetsinvesteringar som bygger på cirkulära principer. Lanseringen av en frivillig hållbarhetsklass i de danska byggreglerna återspeglar ett nationellt engagemang för cirkulära initiativ som omfattar livscykelanalys, resursförbrukningskrav och koldioxidgränser för nya byggnader. Byggbranschens framtida cirkulära affärsmodeller förväntas överensstämma med regler och policyer som främjar ansvarsfull konsumtion, produktion och effektiva partnerskap, i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling.

"Nuet var en gång den framtid vi inte kunde föreställa oss."

Stewart Brand

The Clock of the Long Now, 1999

Byggbranschens postindustriella utveckling kännetecknas av en benägenhet att maximera driftprestanda som återspeglar branschens ständiga strävan efter effektivitet, innovation och en optimal användarupplevelse. Men vår medvetenhet om inbäddad koldioxid och global hållbarhet ökar, och det blir en alltmer komplex utmaning att uppfylla alla dessa kriterier. För att klara det måste vi för varje projekt fråga oss vad som är excellens på kort, medellång och lång sikt.

Det ska inte ses som ett hinder att införliva cirkulära metoder utan istället som en möjlighet att omdefiniera vad excellens innebär på lång sikt. För att kunna hantera aktuella trender och innovationer måste vi förstå branschens övergång från ett tekniskt eller mekanistiskt fokus till ett mer biologiskt eller systemorienterat.

Suget från framtiden: Visionen om en cirkulär byggd miljö

En cirkulär byggd miljö innebär design från vagga till vagga, med återanvändbara, giftfria och återvinningsbara material. Byggbranschens mål bör vara koldioxidneutralitet, resurseffektivitet och integrering av smart teknik för bättre hållbarhet, med visionen att skapa strukturer som är i harmoni med naturen, utnyttja förnybara resurser och främja social rättvisa.

Initiativ som främjar nettonoll-byggnader, samhällsdriven hållbar utveckling och partnerskap med fokus på innovativa hållbara material ligger väl i linje med den framtidsvisionen. Några exempel på suget från framtiden är:

Regenerativ design: Framtidens byggindustri kommer att fokusera alltmer på regenerativ design som en övergripande strategi, med målet att skapa bättre sociala förhållanden och en bättre miljö. Regenerativ design prioriterar lokalt producerade material som är lättare att fylla på eller regenerera. Ett annat mål med regenerativ design är att utnyttja naturliga system i den byggda miljön, till exempel att samla upp, lagra och distribuera regnvatten för olika ändamål så att beroendet av kommunala vattensystem minskar. Regenerativ design använder grön infrastruktur och biofil arkitektur som bidrar aktivt till att återställa ekosystem, skapa förutsättningar för ett harmoniskt förhållande till naturen och främja regenerering av miljön.
Nettonoll: I framtiden kommer branschen att anpassa sig till nettonollmålen globalt och komma till insikt om hur brådskande det är att motverka klimatförändringarna. Målet att uppnå koldioxidneutralitet innebär en omfattande användning av förnybara resurser, energieffektiv design och integrering av innovativ teknik. Framtiden formas av klimatförändringens hotande effekter och utmaningar i urbana miljöer, bland annat befolkningstäthet, knapp tillgång på råvaror och det skriande behovet av motståndskraftig infrastruktur. En förutsättning för att en cirkulär ekonomi ska gå utöver och bidra till en positiv nettoeffekt är att den parallellt har en positiv verkan på naturen, främjar minskad total konsumtion, motverkar orättvis resursfördelning och minskar välståndsskillnader.
Skatteväxling: Skatt på icke-förnybart och skattebefrielse för förnybart: En tydlig trend för framtidens byggindustri är en övergång till hållbara metoder genom innovativa ekonomiska åtgärder. Regeringar och beslutsfattare överväger skatteincitament för att styra branschen mot förnybara resurser. Skattestrukturerna ses över för att införa högre skatter på icke-förnybara material med målet att uppmuntra byggföretag att börja använda hållbara alternativ. Samtidigt skattebefrias förnybara energikällor. Det främjar en god cirkel, där miljövänliga metoder är ekonomiskt fördelaktiga. Den strategin ligger i linje med nationella mål men skapar dessutom om byggbranschens ekonomiska landskap och ger incitament till en mer hållbar framtid.

"Vår förmåga att skapa framtiden är obegränsad, men inte vår förmåga att uthärda den."

Ayn Rand

Amerikansk essäist och filosof

Integrera framtidstriangeln i cirkulära byggstrategier

Genom att tillämpa framtidstriangeln på strategier för cirkulärt byggande kan byggbranschen skapa en strukturerad och helhetsorienterad strategi för att hantera de komplexa utmaningarna med omställningen till en cirkulär ekonomi. Framtidstriangeln gör det lättare att identifiera potentiella risker, optimera resursutnyttjandet och främja hållbarhetsprinciper inom byggsektorn.

Byggbranschen strävar efter att genomföra cirkulära byggstrategier, och utifrån framtidstriangeln går det att omvandla ambitioner till konkreta åtgärder. Framtidstriangeln sätter fokus på den transformativa potentialen hos framåtblickande metoder.

Framtidstriangeln – Våra rekommendationer

Tydliggör suget från framtiden:

Betona att det är viktigt att skapa en tydlig bild av den föredragna framtiden. Ge detaljerade förklaringar. Använd inte vaga termer.
Uttryck ambitiösa visioner som visar att bilden av framtiden är tänkt att vara ambitiös.

Interaktivt samarbete:

Uppmuntra interaktivt samarbete för att diskutera och förfina svaren under granskningen av var och en av de tre tidsperspektiven, och avsätt tillräckligt med tid för att fylla i varje perspektiv. För meningsfulla diskussioner som verkligen ger en övergripande förståelse för varje element.

Ta upp visionens samstämmighet:

Ta höjd för att det första utfallet av framtidstriangeln kan vara spridda aspekter av den föredragna framtiden.
Betona att arbetet som följer behöver syntetisera och förena de spridda aspekterna till en sammanhängande och gemensam vision.

Vikten av en enhetlig bild av framtiden:

Betona att det är viktigt att skapa en enhetlig framtidsbild, eftersom den gemensamma visionen fungerar som ett vägledande ramverk för teamet och bör vara i linje med organisationens mål och ambitioner.

Syntes efter sessionen:

Lyft fram teamets ansvar för att konsolidera alla delar av det efterföljande arbetet och formulera en eller två meningar som sammanfattar en sammanhängande vision av framtiden.
Var noga med att visionen stämmer med teamets kollektiva förståelse.

Politikdriven cirkulär utveckling inom byggbranschen – ett illustrativt exempel

Här följer ett åskådliggörande exempel på framtidstriangeln applicerad på en aspekt av var och en av triangelns tre axlar (tyngd, dragkraft och sug):

Historiska utmaningar: Byggbranschen har varit begränsad av föråldrade regler och avsaknad av politik som främjade cirkulära metoder. Det har hindrat omställningen genom att det har varit svårt att satsa på cirkulära strategier.
Dagens drivkrafter: I dagens landskap pågår positiv förändring. Initiativ som EU-kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi signalerar ett engagemang för hållbarhet och främjar ett regelverk som uppmanar byggföretag att ställa om till cirkulära affärsmodeller.
Framtidsvision: Det finns planer på en strategisk skatteväxling för att driva branschen mot cirkulära metoder. Regeringar kommer att överväga innovativa skattestrukturer, till exempel högre skatter på icke-förnybart och skatteundantag för förnybart. Det är i linje med nationella hållbarhetsmål och omformar branschens ekonomiska landskap så att det ger förutsättningar för miljömässig, social och ekonomisk nytta.

Under omställningen till cirkulär ekonomi brottas byggbranschen med tidigare politiska utmaningar, navigerar i dagens föränderliga regelverk och styr mot en framtid där skatteväxlingar fungerar som incitament. Politikdriven förändring växer fram som drivkraft för en motståndskraftig, cirkulär och ekonomiskt bärkraftig byggbransch.

Slutsats

Framtidstriangeln är ett hjälpmedel för att navigera den byggda miljöns cirkulära framtid. Den visar vägen till en motståndskraftig och ekonomiskt bärkraftig byggbransch. Det handlar om att sluta se tyngden av det förflutna som ett ankare, med historiska utmaningar och inrotade linjära metoder, och i stället använda den som grund för lärande, en kunskapskälla som gör det lättare att övervinna hinder och utnyttja möjligheter.

Nuets dragkraft, som märks tydligt i trender och innovationer, driver branschen framåt och innebär en balansgång mellan effektivitet, innovation och global hållbarhet.

Slutligen pockar suget från framtiden på en kollektiv vision av en cirkulär byggd miljö som kännetecknas av regenerativ design, nettonollambitioner och en transformativ skatteväxling som gynnar återanvändbara och återvinningsbara material.

Framtidstriangeln är ett kraftfullt hjälpmedel som främjar strategisk framsynthet och ger förutsättningar både för samverkan med intressenter på ett tidigt stadium och en proaktiv strategi för cirkulära initiativ. Den är en framåtblickande metod, inte bara en teoretisk övning. Den är ett dynamiskt verktyg för att forma beslut idag, jämka samman ambitioner med praktiska åtgärder och göra det möjligt att integrera de cirkulära initiativen sömlöst i branschens grundläggande praxis. Därför är framtidstriangeln en katalysator för transformativ förändring och främjar en hållbar och innovativ framtid för byggsektorn.

Sammanfattningsvis fungerar framtidstriangeln som en kompass i ett läge när byggbranschen brottas med utmaningarna från det förflutna, omfamnar dagens dynamik och formar visionen om en cirkulär framtid. Den kan vägleda strategiskt beslutsfattande, främja samarbete och styra branschen mot en framtid där byggnader inte bara är strukturer utan ett konkret förverkligande av principerna om cirkularitet, motståndskraft och visionär innovation.

Följ oss på nästa etapp i vår upptäcktsresa i seriens tredje och sista artikel, som utforskar scenariometoden. Vi kommer att skapa fyra scenarier utifrån insikterna i artikeln om framtidstriangeln, med målet att ge en kortfattad men heltäckande analys av potentiella utvecklingsvägar för den byggda miljön som omfattar både möjliga och föredragna framtider.

Vill du veta mer?

Patrick Moloney
Director, Strategic Sustainability Consulting
+45 51 61 66 46
Scott Brookes
Director, Building Retrofitting and Refurbishment
+44 7971 987249
Ricardo Weigend Rodriguez
Principal Consultant