Vad är social hållbarhet?

Av Martin Christiansen

Lust till en kopp kaffe samtidigt som du läser något trevligt?

Då kanske du tänker på rättvisemärkt kaffe. Och inser att konsumenter har varit intresserade av socialt hållbara produkter under längre tid än vi kanske tror. Eller tänk på modeindustrin, som håller på att förbättra arbetstagares rättigheter efter en hel del skandaler med låglönefabriker. Detta var långt före branschen började använda hållbar bomull eller listade ut hur man kunde tillverka sportutrustning med gamla fiskenät.

Att exakt definiera social hållbarhet är ungefär lika enkelt som att ta sig ur en storstadsrondell. Misstag och förvirring hör till. Samtidigt som det anses ”nytt” och aktuellt inom vissa områden och branscher, har begreppet social hållbarhet länge haft sin plats bland stadsplanerare och arkitekter.

- Det är svårt att utforma en plats som inte drar till sig människor. Det anmärkningsvärda är hur ofta detta ändå har skett.

Detta skrev William H. Whyte i sin bok The Social Life of Small Urban Spaces som publicerades för 40 år sedan.

Social hållbarhet är emellertid mycket mer än att bara skapa platser för människor – och ibland misslyckas med det. Men vad är egentligen social hållbarhet och varför är den viktig?

Sedan 1989 har allt fler företagsledare, politiker, icke-statliga organisationer, konsulter samt många andra arbetat med en tredubbel resultatstrategi: En eftersträvan att balansera alla tre hållbarhetsdimensioner när nya initiativ lanseras, rapportering om framsteg eller utveckling av nya strategier och politik.

Emellertid är den sociala, ekonomiska och miljömässig hållbarhetsdimensionen från Brundtland-rapporten mycket mindre samstämd än det klassiska och perfekt balanserade venndiagrammet vill få oss att tro.

Det påminner kanske om tre syskon, där ekonomin är den dominanta, respekterade äldre brodern eller systern, miljön är det fascinerande och frispråkiga yngre syskonet och det sociala hamnar lite i kläm och förbises mellan de andra två.

Detta kan vara på väg att ändras. Det blir alltmer tydligt att hållbarhet inte bara är grön. Det handlar inte bara om förnybar energi, ansvarsfull konsumtion, återanvändning, klimatneutralitet osv. Hur viktigt detta än är.

Line Dybdal är en av Rambolls experter när det gäller social hållbarhet. Hon berättar att något hände för fem år sedan när Förenta nationerna publicerade målen för hållbar utveckling med mottot ”Ingen får lämnas utanför”:

- Genom detta satte FN målen för t.ex. personlig hälsa och välbefinnande, utbildning och jämställdhet samt minskad ojämlikhet i fredliga och rättvisa samhällen i främsta rummet. När vi dessutom talar med och lyssnar till städernas borgmästare är det tydligt att ökade sociala spänningar och ett något brutet samhällskontrakt för närvarande orsakar lika mycket huvudbry som klimatförändringar, snabb urbanisering eller demografiska förändringar som belastar det offentliga.

Ett samhälle kan därför egentligen inte utvecklas på ett hållbart sätt om det inte också är socialt hållbart. Vad innebär då social hållbarhet?

Med Line Dybdals egna ord definierar hon social hållbarhet som ett åtagande för att skapa trygga, hälsosamma och inkluderande institutioner, gemenskap och samhällen. De stärker medborgare och ger dem möjligheten att leva upp till sin fulla potential – utan att äventyra nuvarande och kommande generationer.

- Det handlar om att utforma och genomföra riktlinjer, strategier och förändringar som främjar lika möjligheter för alla, oberoende av kön, etnicitet, religion, politisk inriktning, sexuell läggning eller funktionsnedsättningar, samtidigt som de stärker samhällskontraktet genom att bygga upp ett förtroende för våra institutioner, social sammanhållning och ömsesidig respekt, säger hon.

Social hållbarhet finns överallt. Den kan finnas i grundskolan eller senare utbildning, inom hälso- och sjukvården, vid planering av bostäder och stadsmiljö eller på arbetsplatser.

- Ur en reaktiv synpunkt handlar social hållbarhet om att inte skada människor och inte skapa ytterligare ojämlikheter. Ur en mer proaktiv synpunkt handlar social hållbarhet om att ta initiativ för att aktivt minska och övervinna existerande ojämlikheter och därmed låta alla leva upp till sin fulla potential som individer i samklang med världen, förklarar Line Dybdal.

Detta är användarens synpunkt. Vissa forskare kallar social hållbarhet för ett paraplybegrepp. Paraplyet täcker koncept som social jämlikhet och rättvisa, social sammanhållning, socialt kapital, social utslagning, livskvalitet och beboeligheten i staden. Kanske det faktum att vissa forskare hänvisar till den konceptuella rörigheten innebär att de även ser social hållbarhet som ett koncept i kaos. Och häri ligger en del av problemet. Det som inte är lätt att förstå är inte heller lätt att hantera. Företagsledare vet detta alltför väl.

För bolagen hör det till vardagen att förstå den påverkan som deras verksamhet har på budgeten. Det visar sig genom omsättningen, nettoresultatet samt alla ekonomiska indikatorer däremellan. Tack vare stöd från till exempel hållbarhetskonsulter kan ett företags miljöpåverkan bli allt tydligare. Och därmed följas upp och hanteras.

Detta är dock fortfarande inte fallet med social hållbarhet eftersom jämlikhet, mångfald, skäliga arbetsförhållanden, social trygghet, balans mellan arbete och privatliv och många andra teman inte är lätta att mäta.

Det kan dock göras – åtminstone från en samhällelig synpunkt.

Fil. dr Sanni Breining från Ramboll hävdar att ur ett samhällsnyttigt perspektiv är det ett grundläggande ekonomiskt villkor att samhällen har knappa resurser. Därför måste samhällen ständigt besluta om det mest effektiva sättet att avsätta resurser. Detta gäller även när det investeras i social hållbarhet, förklarar hon:

- Av denna anledning är det viktigt att följa upp om de åtgärder vi vidtar ger den förväntade avkastningen. Jag talar inte bara om den ekonomiska avkastningen utan – lika viktigt – om den sociala avkastningen. Det vill jag verkligen framhålla.

Fil. dr Sanni Breining arbetar på Ramboll Management Consulting som socioekonom. Ett yrke som i grunden handlar om att mäta socialt engagemang i siffror. Vilken kapitalavkastning ger det till exempel att investera i utsatta ungdomar genom att erbjuda dem en bättre utbildning eller anställningsstöd.

- Genom att insistera på ett "samhällsnyttigt perspektiv" kan vi säkerställa att vi investerar våra resurser i aktiviteter som skapar en långsiktig samhällspåverkan. Detta främjar först och främst människor och därmed ekonomin i allmänhet. Det tycker jag är ett hållbart tänkande.

När det handlar om miljömässig hållbarhet är vi överens om vad det handlar om. Vissa radikala röster kan tvista om den globala uppvärmningen orsakas av människan och klimatpolitik kan bedrivas i många former men 1,5 grader är 1,5 grader och 1 ton CO2 är 1 ton CO2, oberoende av om du befinner dig i Berlin, Bogotá eller Brisbane.

Det finns självfallet vissa verktyg, som t.ex. certifieringssystemen BREEAM och DGNB, som båda innefattar sociala faktorer. Det gör även S-LCA, en social livscykelanalys.

Emellertid står det klart när vi söker efter mer information om social hållbarhet att informationskällan är av avgörande betydelse här. Den fastställer om vi talar om social hållbarhet som stadsplanering med människan i centrum, som ett socialt system med komplexa samspel i ett samhälle eller kanske som en "socialdemokratisk lins" med lika möjligheter för alla. Eller med ett fjärde, femte eller sjätte perspektiv.

Oberoende av synvinkel verkar det dock som att social hållbarhet får alltmer uppmärksamhet i samband med att strävan efter mer hållbara samhällen fortsätter. Frågan är om ett mer enhetligt förhållningssätt till social hållbarhet kommer att främja eller tona ner den här utvecklingen. Tiden kommer att utvisa det.

Utforska avsnittet Beboeliga platser, se Rambolls förhållningssätt till Hållbarhet och CR eller läs mer om våra tjänster inom områdena Social och ekonomisk påverkan eller Hållbarhetsrådgivning.