Paul Astle
21 mars 2024
Hållbara byggnader kräver data. Så vi delade vi våra
För första gången någonsin gör Ramboll sina koldioxiddata för byggnader öppet tillgängliga för alla intressenter inom industrin och myndigheter genom att lansera databasen CO2mpare. Målet är att överbrygga dataklyftan och först och främst att bygga bättre byggnader.
Första steget mot att uppnå våra mål för minskade koldioxidutsläpp är att förstå var i våra byggnader koldioxiden finns. För det behöver vi konsekventa data som vi kan använda för att göra jämförelser och förstå bästa praxis.
Men hittills har data varit antingen otillgängliga eller otillräckligt delade, och därför har det varit svårt att fatta beslut och sätta in åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från den byggda miljön. Det problemet tar Ramboll nu itu med genom att lansera CO2mpare.
Med databasens hjälp går det nu att:
- Granska typiska inbäddade koldioxidnivåer i byggnader i sex länder och med 10 typologier
- Använda interaktiva filter för att jämföra genomsnittlig koldioxidpåverkan från nybyggen jämfört med renoverade byggnader
- Se den genomsnittliga fördelningen av koldioxid i hela datasetet
När vi utvecklade CO2mpare tog vi med koldioxidbedömningar från olika länder med olika metoder i ett enda system som möjliggör jämförelser. Eftersom det finns stora skillnader mellan hur varje land räknar koldioxid är det inte enkelt, och jag återkommer till det i artikeln. Vi inser att det här bara är början, och vissa förbehåll kvarstår när det gäller jämförelse av data.
För varje kubikmeter betong vi river och ersätter med ny släpper vi ut cirka 300 kg nya koldioxidekvivalenter.
Men vi delar ändå våra data och vårt gränssnitt utan begränsningar eftersom vi inser hur bråttom och viktigt det är att tackla klimatförändringen och att det kräver att branschen gör gemensam sak och samarbetar.
Genom att Ramboll är ett internationellt design- och ingenjörskonsultföretag har vi byggprojekt över hela världen. Det blir allt vanligare att en koldioxidbedömning ingår i byggprojekten, och det är uppgifterna från över 130 projekt runt om i världen som Ramboll nu gör fritt tillgängliga i anonymiserad form.
Vi har utvecklat CO2mpare har för att göra det möjligt att samla in och organisera olika projekt med olika koldioxidbedömningar så att det går att göra jämförelser.
CO2mpare är en fortsättning på arbetet från 2023, när Ramboll publicerade en vitbok om några av de utmaningar som är förknippade med de olika metoderna för koldioxidbedömning och deras olika omfattning.
I den här artikeln förklarar jag hur det går att börja använda databasen idag för att få en bättre uppfattning om genomsnittlig koldioxidpåverkan för specifika byggnadstyper.
Det finns vissa trender som sticker ut i vårt nuvarande dataset.
För det första ser vi tydliga bevis på vilka enorma potentiella koldioxidbesparingar det går att göra genom att renovera byggnader i stället för att bygga nytt. Det är ytterligare ett belägg för att våra befintliga tillgångar och byggnader har ett värde som kan behållas – i form av den inbäddade koldioxid som redan investerats i dem. För varje kubikmeter betong vi river och ersätter med ny släpper vi till exempel ut cirka 300 kg nya koldioxidekvivalenter. Det betyder att alla byggnader och element som vi kan behålla och återanvända hjälper oss att minska de utsläppen.
Renovering och omvandling av befintliga byggnader är ett område där Ramboll bedriver aktiv verksamhet och där vi stödjer våra kunder. Vi ser det som en viktig möjlighet att spara koldioxid, värde och ofta även kostnader.
Idag innehåller databasen 138 olika byggprojekt i norra Europa, men vi fortsätter att samla in data från alla regioner för att bygga upp ett bredare internationellt dataset som utökar CO2mpare och gör den ännu mer användbar.
Det understryker hur viktigt det är att få fler och bättre koldioxidbedömningsdata från både renoverings- och nybyggnadsprojekt. Det är en utmaning, eftersom omvandlingar av byggnader ofta är unika, omfattar en mängd olika åtgärdsnivåer och ofta är en del av ett utbyggnadsprojekt. Vi har inkluderat funktionaliteten i vår databas för att kunna skilja ut renoveringsdelen av ett projekt så att det i framtiden går att filtrera när vi bygger upp data från hybridlösningar. Troligen kommer vi också att se insatser för att begränsa koldioxidutsläppen från både renoveringar och nybyggnadsprojekt för att klara en global koldioxidbudget inom 1,5-gradersmålet.
När vi granskar data ser vi också vissa skillnader mellan olika länder. Ett exempel är Danmark och Storbritannien. Vid första anblicken verkar projekt i Danmark ha ett mycket lägre koldioxidavtryck än projekt i Storbritannien, men det finns några troliga orsaker till de potentiella skillnaderna. Databasen använder koldioxidbedömningar som skapats med nationellt överenskomna metoder, och även om vi har försökt minimera skillnaderna i data finns vissa kvar, till exempel definitionerna av golvyta och, när det gäller Danmark, behandlingen av biogent kol. En troligare förklaring till skillnaderna är därför att koldioxidfaktorerna skiljer sig åt. De kan vara fastställda på nationell nivå eller bero på vilken detaljnivå som har sökts vid koldioxidbedömningen.
Ambitionen framåt är att CO2mpare ska inkludera både materialdata och koldioxiddata. Därmed kan användarna separera skillnader i koldioxidfaktorer från skillnader i materialeffektivitet. Det innebär också att det blir möjligt att identifiera bästa praxis både när det gäller materialeffektiva lösningar och vilka material och produkter med lägst koldioxidutsläpp som ska användas.
Skillnaderna inskärper ytterligare att det behövs en mer exakt och transparent metod för att bedöma byggnaders koldioxidavtryck, så att det går att göra objektiva internationella jämförelser. Om vi bygger två identiska byggnader i Danmark och Sverige kommer vi att få två olika koldioxidavtryck eftersom de två länderna reglerar standarderna för livscykelbedömningar olika
Förutom data måste många andra luckor fyllas. Det finns till exempel ingen internationellt överenskommen uppsättning standardtypologier för byggnader och det finns fortfarande variationer mellan länder och designområden. Vi ser det här som första steget mot ett mer enhetligt tillvägagångssätt som kommer att kräva att vi alla fortsätter dela bästa praxis öppet.
Börja utforska CO2mpare och använd filtren för att undersöka likheter och skillnader. Ramboll kommer att uppdatera databasen med fler data och funktionaliteter i framtiden för att förbättra kunskapen om koldioxidutsläpp. Det kommer att stödja våra kunder och hela sektorn i vidare mening med att påskynda utfasningen av fossila bränslen i den byggda miljön och uppfylla våra gemensamma mål.
Vill du veta mer?
Paul Astle
Decarbonisation Lead
+44 7436 545367