Därför bör investerare i onoterade tillgångar agera utifrån EU:s taxonomi

Av Jens Riis

EU:s taxonomi har redan haft och kommer fortsatt att ha en betydande påverkan på kapitalallokeringen för investerare och värderingen av investeringar. Vad blir konsekvenserna för de som investerar i onoterade tillgångar och kan de ligga steget före när det gäller hållbarhetsprestanda? Läs vidare för några av svaren.

EU:s taxonomi är det nya hållbarhetsverktyget för dagen inom sektorn för finansiella tjänster. Med tanke på den ökade uppmärksamheten från kapitalägare när det gäller hållbarhet och skärpt tillsyn med EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, nedan kallad förordningen om hållbarhetsupplysningar (Sustainable Finance Disclosure Regulation, SFDR), är det av största vikt att hållbarhetens påverkan på investeringar kvantifieras och kommersialiseras för att skapa värde.

Frågan är vilka konsekvenser som EU:s taxonomi kommer att ha och, mer specifikt, hur investerare i onoterade tillgångar kan fortsätta att vara föregångare när det gäller hållbarhetsprestanda. Denna artikel försöker ge svar på dessa frågor med ett uttalat fokus på konsekvenser och möjligheter för privata aktie- och infrastrukturfonder

ESG och EU:s taxonomi som värdeskapande faktorer

ESG (miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning) anses alltmer vara en värdeskapande faktor för riskkapital vid bedömning av möjliga förvärvsobjekt samt vid implementering av nya strategier under ägandet, ofta via utsedda hållbarhetsprogram.

Denna trend är framför allt en följd av en förändrad efterfrågan på marknaden och en ökande vilja från kapitalägarnas sida att göra hållbara investeringar, vilket kräver riskkapital för att stärka portföljbolagens hållbarhetsprofil.

Standardiserade mätmetoder saknas

När denna trend kombineras med SFDR:s krav för bedömningen av huvudsakliga negativa konsekvenser (principal adverse impacts, PAI) på hållbarhet, så är riskkapital mer fokuserat på att leverera hållbart värde och göra ESG:s tillbörliga aktsamhet till en integrerad del av granskningen av målet innan affären.

Trots ett antal ramverk för hållbarhet på marknaden (SASB, GRI, SBTi osv.) finns det ingen standardiserad metod där riskkapitalbolag kan mäta sina investeringars hållbarhetsprestanda och där kapitalägare kan utvärdera hållbarhetsprestandan på riskkapital.

Genom implementeringen av EU:s taxonomi och rapporteringskraven under SFDR, kommer det faktiska resultatet av klimat- och miljömål att bli ett konkret nyckeltal (KPI).

En hög grad av anpassning till taxonomin kan öka värderingen

De kapitalägare som alltmer fördelar kapital till klimat- och miljömål kommer, som framgår av utsläppsminskningsmålen för medlemmar av NZAOA (Net Zero Asset Owner Alliance), att ha mätbara och standardiserade metoder för att bedöma resultaten för riskkapital och underliggande portföljbolag.

Det förväntas därför att värderingen av företag med en hög grad av anpassning till taxonomin kan öka eftersom efterfrågan på marknaden för produkter och tjänster ökar men också för att investerare alltmer väljer dessa företag för kapitalallokering. Kopplingen mellan kapitalägare, riskkapital och portföljbolag illustreras nedan.

Den nedåtgående pressen på riskkapital från kapitalägare har konsekvenser för nuvarande och framtida finansieringsstrategier och följaktligen på investeringsutrymmet, allt eftersom kriterier för investeringar i klimat- och miljömål troligen blir ett krav från kapitalägarnas sida. Fondstrategi och EU:s taxonomi beskrivs mer ingående nedan.

Att integrera EU:s taxonomi i finansieringsstrategin och resultat

SFDR har skapat likvärdiga förutsättningar när det gäller att integrera hållbarhet i finansieringsstrategi, kapitalallokering och att följa upp hållbarhetsprestanda Nu behöver investerare och underliggande fonder som beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser klassificera påståenden om hållbarhet och marknadsföring av deras fond med fördefinierade fondegenskaper, det vill säga paragraf 6, 8 eller 9 i SFDR.

Den nedåtgående pressen från kapitalägare för påverkan på hållbarheten som tidigare nämndes, kommer enligt vår uppfattning att kräva att riskkapitalbolag bildar antingen paragraf 8- eller 9-fonder och i slutändan uppdaterar nuvarande ramverk för fonder. På så sätt kan investerares förtroende uppfyllas genom en ökad kapitalallokering till klimat- och miljömålen och dokumentering av påverkan genom att rapportera om anpassningen till taxonomin. I nedanstående avsnitt specificeras SFDR:s produktklassificeringar.

Aktörer på finansmarknaden som investerar i noterade tillgångar kommer att kunna få tillgång till taxonomi-uppgifter och därmed information om anpassningen av portföljer genom olika dataleverantörer.

Det finns därmed inget omedelbart behov för investerare att samverka med investeringsobjekt med hänsyn till rapportering om anpassning till taxonomin enligt paragraf 8 och 9 (se rapporteringskrav längre ner i artikeln). För att riskkapitalbolag ska kunna kommersialisera och skapa värde från hållbarhetsprogram måste taxonomin integreras. På så sätt skapas en effektiv kommunikation med investerare och en värdering av portföljbolag.

Strategier måste ses över

Att integrera taxonomin i hållbarhetsprogram innebär att strategier måste ses över och återspeglas i kapitalutgifter (CAPEX) och en rapporteringsövning i anpassning till taxonomin måste genomföras. Strukturen för hur rapporteringen om anpassning till taxonomin går till för en finansiell produkt beskrivs nedan.

I synnerhet för investeringar i branscher där det är svårt att minska utsläppen (tung industri som cement, stål och kemikalier samt tung transport med bussar, lastbilar, fartyg och flyg) kommer taxonomin att spela en avgörande roll för att fastställa om hållbara finansieringsstrategier, jfr. paragraf 8 eller 9, implementeras.

Räkna med kostnaderna för utveckling och genomförande

Vid investeringar i branscher där det är svårt att minska utsläppen bör investerare räkna med kostnaderna för utveckling och genomförande av en plan för klimatomställning i syfte att möjliggöra att företaget uppfyller marknadsefterfrågan på hållbara produkter och tjänster. När den normalt femåriga ägarperioden av riskkapital når sitt slut kommer genomförandet av en plan för klimatomställning att återspeglas i kapitalutgifter som anpassats till taxonomin som ett bevis på genomförandet av strategin.

Enligt vår uppfattning kommer detta inte bara att öka andelen anpassningar till taxonomin i investerares finansieringsstrategier utan också att bidra till en högre värdering, eftersom det kommer att finnas konkurrens för att fördela kapital till klimat- och miljömål. Nedan visar vi ett exempel på rapporteringskrav för paragraf 8- och 9-produkter enligt de senaste ESMA-riktlinjerna (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten).

Offentliga upphandlare kommer att söka efter aktiviteter och företag som har anpassat sig till taxonomin.

Vi förväntar oss att offentlig upphandling alltmer kommer att fördelas till produkter och tjänster som bidrar till klimat- och miljömålen. Det framgår av EU:s återhämtningsplan efter covid-19. I den kommer 30 % av paketet på 806,9 miljarder euro att fördelas på sådana mål. För företag som vill ha tillgång till liknande finansiering för projekt, i synnerhet inom övergångstekniker och branscher där det är svårt att minska utsläppen, kommer det att vara en fördel att kunna uppvisa och dokumentera anpassning till taxonomin och troligen också ett kriterium att tillämpa i framtiden.

Vi förväntar oss också att en anpassning till taxonomin kommer att vara en viktig parameter vid det slutliga valet vid anbud på infrastrukturprojekt (havsbaserad vindkraft, broar, vägar osv.), eftersom den visar på hänsyn till projektens faktiska påverkan på hållbarheten vad gäller klimat- och sociala mål.

Stater bidrar därmed till affärsnyttan för anpassning till taxonomin genom att integrera den i offentlig upphandling och vid bedömningar av anbud, samtidigt som de säkerställer att de uppnår de nationella målen för minskade koldioxidutsläpp och relaterade mål när det gäller den cirkulära ekonomin och biologisk mångfald.

Sammanfattning

EU:s taxonomi och SFDR förändrar på ett genomgripande sätt förutsättningarna för hur privat och offentligt kapital investeras och mäts vad gäller hållbarhetspåverkan. Det är därför viktigt att investerare integrerar hållbarhetsaspekter baserade på EU:s taxonomi i deras finansieringsstrategi, hållbarhetsprogram för portföljbolag och inlämnande av anbud på stora infrastrukturprojekt eftersom vi anser att detta kommer att öka avkastningen och sannolikheten att vinna offentliga anbudsförfaranden.